Institutionen för arkeologi och antik historia

Utmanad marginalitet: Skogsbygderna i Skandinaviens inland och världen utanför, 0 – 1500 e.Kr

Projektansvarig: Karl-Johan Lindholm

Året 1910 hittades gamla väggbonader i Överhogdal i Härjedalen, vilka har kunnat dateras till brytningstiden mellan hedendom och kristendom (900-1100-tal). På de färgstarka bonaderna presenteras bildberättelser vilka har tolkats som hemmahörande både i hedniska och kristna traditioner. Men Överhogdalsbonaderna är inte bara konstverk från äldre tider, de är också en mötesplats för det skogrika skandinaviska inlandet och den omgivande världen. Materialet i bonaderna är lin och ull från nordiskt får medan färgerna blått, rött och gult har utvunnits ur växterna vejde, krapp och vau. Växter som har sin hemvist långt från Härjedalen, i visa fall t o m utanför Skandinavien.

Överhogdalsbonanderna är långt ifrån de enda exempel vi har på föremål som har rest långt innan de deponerades i Skandinaviens skogrika inland. Till exempel har en pung av ödleskinn, som artbestämts till en sydasiatisk varan, hittats i en vikingatida grav på Långön i Ångermanland. Men det fanns också föremål som reste från Skandinaviens skogrika inland ut i världen. Under senare år har nya metoder givit forskningen verktyg att kunna härleda ursprunget för många föremål som har hittats i de centrala jordbruksbygderna till Skandinaviens skogrika inland. Kvarnstenar i skiffrig sandsten från Malung, kammar i älg- och renhorn och björnskinn påträffade i gravar, centralplatser och städer från järnålder, vikingatid och medeltid är bara några exempel. Andra exempel är järn och tjära som producerades i skogarna, vilka var av avgörande betydelse för samhällsbyggandet i hela Skandinavien under järnålder, vikingatid och medeltid.


De upptäckter de nya, vetenskapliga metoderna har givit upphov till, skickar en utmaning till forskningen om kulturlandskapen i Skandinaviens skogrika inland. Hur var lokalsamhällena i inre Skandinavien organiserade? Hur utvanns resurserna i skogen? Hur kom produkterna att hamna i de centrala jordbruksbygderna? Uppenbarligen fanns utvecklade kontakter och system för utbyte mellan de centrala jordbruksbygderna och skogarna i inre Skandinavien under järnålder, vikingatid och medeltid. Men hur var dessa kontakter och utbytesformer strukturerade och organiserade?

Sammantaget pekar dessa frågor på att det finns en ”felande länk” i vår förståelse av de processer som utspelades i Skandinavien under järnåldern och medeltiden såsom bebyggelseexpansion, urbanisering och statsbildning. Utan kunskap om vad som utspelade sig skogen kan vi inte förstå det historiska skeendet, för vi får bara halva bilden. En orsak till kunskapsluckan är den rådande uppfattningen att inre Skandinaviens skogslandskap var marginalområden, och hade därför liten betydelse. Vi vill utmana den rådande uppfattningen, och istället lyfta fram lokalsamhällena i inre Skandinavien som innovativa miljöer där människor drev avancerade strategier i relation till de omgivande naturförutsättningarna och samhällsstrukturerna, och aktivt bidrog till skeendena i fullåkerbygderna.

I projektet kommer arkeologer, biologer och paleobotaniker undersöka det skogliga kulturlandskapet i inre Skandinavien genom en teoretisk ram som bygger på koncepten ’niche construction’, ’landscape domestication’ och ’entanglement’, och genom att studera relikta ’hotspots’ av biokulturarv. Med detta avses ett kombinerat perspektiv på synliga rester av tidigare aktiviteter i landskapet, i form arkeologiska lokaler, ortnamn och påverkan på skogens vegetation och topografi. Projektets kronologiska ram är år 0-1500 e. Kr.

Undersökningen kommer utföras i tre steg:
1. Skapa en överblick över rumslig utbredning av det biokulturarvet med hjälp av digitala register och verktyg, exempelvis geografiska informationssystem (GIS). Avsikten är att identifiera kluster, knutpunkter och regioner i tid och rum.
2. Jämföra olika regioner och analysera nätverk för att identifiera resurs- och produktionsområden, hantverksspecialisering, knutpunkter för handel och konsumtionsområden.
3. Bygga upp detaljerad kunskap om de sammanflätade socio-ekologiska processer som konstruerade nischer och biokulturarv genom djupstudier av två utvalda områden.

Resultaten från vårt projekt kommer inte bara att bidra med ny kunskap om de historiska skeendena i Skandinavien under järnåldern, vikingatiden och medeltiden, utan också att bidra till den antikvariska verksamheten att bevara det biokulturella arvet i våra skogar – vilka idag är utsatta för ett hårt tryck från konkurrerande verksamheter såsom omställning till bioekonomi och det mekaniserade skogsbruket.