Institutionen för arkeologi och antik historia

Västergarn - små berättelser i monumentens skugga

Västergarns trötta ruinlandskap vittnar om ambitioner och drömmer, som till synes inte kunde förverkligas. De små tingen som gömmer sig under tjocka sandlager innanför den halvcirkelformade monumentala vallen berättar dock möjligen en annan historia. Västergarns arkeologi står i centrum för arkeologiutbildningen på Campus Gotland där undervisning och forskning om vikingatiden och medeltiden möts.

Artikel i Gotlandstidningen om Västergarn

Västergarn ligger på Gotlands västkust, ca 25 kilometer söder om Visby. Med enbart 13 kvadratkilometer är Västergarns socken den minsta på Gotland. Ur arkeologiska perspektiv representerar den maritima topografin runt Västergarn, Paviken och Karlsöarna en mycket intressant miljö för att studera historiska relationer mellan land och hav. Eftersom området runt Västergarn inte genomgick samma utveckling som staden Visby föreligger ett närmast ostörd kustnära kulturlandskap i miniatyr där vi kan studera Gotlands relationer med omvärlden under många hundra år från vikingatiden till tidig modern tid.

Monumenten

Fornlämningsmiljön i Västergarn utgör fortfarande ett dominerande inslag i landskapet. Stora delar av den moderna bebyggelsen omgärdas av en halvcirkelformad vallanläggning. Den massiva halvkretsvallen som vetter mot havet är ca en kilometer lång och omslutar en yta på ca 12,5 hektar. På vissa håll är vallen 15 meter bred och 3 meter hög. Stora arealer innanför vallen är obebyggda och används idag som betesmark. Ett annat framträdande element är Västergarns monumentala kyrkomiljö. I vallens östliga del ligger två kyrkor, en ruin av en romansk kyrka byggd på 1200-talet och den nuvarande gotiska sockenkyrkan. Båda kyrkorna användes samtidigt fram till 1500-talet. Omedelbar i anslutning till den romanska kyrkoruinen och sockenkyrkan ligger resterna av en medeltida kastal. Kastalen beräknas ursprunglig haft en höjd på ca 17 m och räknas därmed till den största på Gotland.

Seminariegrävningarna

Arkeologiutbildningen på Högskolan på Gotland startade seminariegrävningarna i Västergarn år 2005, vilka sedan dess årligen genomförts fram till 2013. Undersökningarna i Västergarn har initialt varit riktade mot Västergarns medeltida kyrkomiljö. Mellan 2007 och 2013 har undersökningarna koncentrerats till den centrala delen av vallområdet. Fynd av husgrunder från medeltiden och nyare tiden innanför vallen aktualiserar frågeställningar om Västergarns betydelse som en urban bosättning, omfattningen och karaktären av bebyggelsen (Fig. 1). Andra frågeställningar rör den klassiska problemställningen mellan kontinuitet och diskontinuitet som t.ex. när etablerades Västergarn i förhållande till den vikingatida hamnen Paviken, när upphörde verksamheten i Västergarn?

Fig. 1. Medeltida husgrund nr 6 på fastigheten Snauvalds 1:2, datering 1200-1400-tal, seminariegrävningarna 2010

Den gotländska kusten

Under medeltiden var Västergarn bredvid Visby, Klintehamn och Burgsvik en av fyra hamnar på Gotlands västkust. Västergarns kust erbjöd goda förutsättningar att knyta samman hav och Gotlands inland, samt att skydda den sydgående sjötrafiken mellan Karlsöarna, Öland och Sydskandinavien. Den materiella kultur ger möjligheten att studera Västergarns betydelse som mötesplats mellan olika aktörer som var aktiva i handeln på Östersjön. Tyska mynt från 1000- och 1100-talet och skärvor av Pingsdorfkeramik som hittades i en husgrund i 2013 kan möjligen vittna om att tyska köpmän vistades som gäster i Västergarn. Hamnens betydelse för militära styrkor omnämns ett flertal gånger i de skriftliga källorna, bl.a. marskens Matts Kettillmundsson landstigning i 1318 och tyska ordens invasionshär i 1398. I nyare tid fungerade Västergarn som småhamn för mindre fartyg. Efter 1600-talet mitt och under 1700-talet övergavs hamnen. Trots att Västergarns strategiska och ekonomiska betydelse som hamn är synlig i de historiska texterna är det inte tydligt var bebyggelsen har legat.

Medeltida husgrunder

Resultaten från seminariegrävningarna tyder på att området innanför vallen har haft en komplexare och äldre bebyggelsestruktur än tidigare känd. Spår efter medeltida bebyggelse har konstaterats i de flesta undersökningsschakt. Denna bebyggelse är närmast osynlig idag och täcks av ett fyndfattigt lager av sandblandad jord. Minst tio husgrunder från medeltiden och nyare tid har kunnat beläggas. Särskilt intressant är också de fyndrika lagren i anslutning till husgrunderna. Förekomsten av stora mängder ben, keramik, slagg, kamfragment, pärlor, järn- och bronsföremål vittnar urbana produktions- och konsumtionsmönster som vi känner igen från Visby och medeltida stadsmiljöer utanför ön. Hur bebyggelse innanför vallen var rumsligt strukturerad och vilken organisation som stod bakom byggandet av vallen, Gotlands största kastal och de två kyrkorna är fortfarande oklart.

Vikingatida fotspår

Stolphål och spisrösen, i många fall under de medeltida husen med syllstenkonstruktion, indikerar en äldre bebyggelse med stolpbyggda hus. I de flesta schakten påträffades vikingatida och tidig medeltida föremål som t.ex. pärlor, beslag, spännen och kammar (Fig. 2).

Fig. 2. Medeltida sammansatt enkelkam, efter konservering. Jahrehorn 2013

I enstaka anläggningar dominerar den så kallade Östersjökeramiken fullständigt. Fynden som påträffades vid 2013 års undersökning förstärker det vikingatida inslaget som djurhuvudformiga spännen (Fig. 3), ett bältesbeslag i Jellingstil (Fig. 4) och ett mynthänge präglat under kung Harold I av England på 1030-talet (Fig. 5).

Fig. 3. Djurhuvudformat spänne. Jahrehorn 2013.

Fig. 4. Förgyllt beslag i Jellingestil (900-tal). Jahrehorn 2013.

Fig. 5. Anglosachsisk penny som hängsmycke, Kg Harold I (1035-1040). Jahrehorn 2013.

Vikingatida bakgrundstrålning noterades även i tidigare forskning men de nya fynden och de väldokumenterade kontexterna ger ett tyngre argumentationsunderlag. Det finns anledning att förmoda att en bosättning existerade i Västergarn redan under 1000- och 1100-talet. Därmed aktualiseras igen den gamla frågeställningen om relationen till vikingahamnen Paviken som överges i slutet på 900-talet.

Kandidatuppsatser

Fyndmaterialet från Västergarn används mycket aktivt i arkeologiutbildningen och i uppsatsskrivningen på Campus Gotland. Flera kandidatuppsatser har skrivits sedan 2011 om bl.a. pärlor (Lönnegren-Wikensten 2011), kammar (Frögeli 2011, Horvath 2012), hästskor och hästskosömn (Kjellén 2013), kritpipor (Jibbefors 2013) och keramik (Holmbäck 2014). Dessutom föreligger kontextuella studier vilket har gett en del intressanta resultat vad det gäller användningen och brukstiden av de medeltida husgrunderna, keramiken (Paananen-Kemi 2011), järnnitar (Nilsson 2011) och bronsföremål (Olsson 2012). En osteologisk fallstudie av benmaterialet har gett spännande resultat om djurhållningen i Västergarn och om bosättningens urbana resp. rurala karaktär (Hammarsten 2013).

Publicerade rapporter från undersökningarna i Västergarn i samarbete mellan Kalmar Länsmuseum - Campus Gotland, Uppsala Universitet

Kilger C., Söderström, U. & Andreeff, A. 2014. Medeltida hus i Västergarn. Rapport från arkeologisk undersökning 2012, Snauvalds 1:2, Västergarns socken, Gotland. Kalmar Läns Museum, Arkeologiska rapport 2014, Uppsala Universitet, AFRUU, Arkeologiska fältrapporter nr. 5. Kalmar.

Söderström, U. 2014. Vikingaspår i Västergarn. Arkeologisk undersökning 2013

Snauvalds 1:2, Västergarns socken, Gotlands kommun, Gotland. Kalmar Läns Museum, Arkeologiska rapport 2014, Uppsala Universitet, AFRUU, Arkeologiska fältrapporter nr. 6. Kalmar.


Opublicerade kandidatuppsatser i arkeologi, Högskolan på Gotland – tillgängliga som pdf filer i Digitala Vetenskapliga Arkivet, DIVA:

Frögeli, Ylva 2011. Västergarns kammar. En fallstudie av Västergarnskammarna från seminariegrävningarna mellan åren 2006-2010. Kandidatuppsats i arkeologi.

Hammersten, Eleonor 2013. Djurhushållningen i Västergarn. En osteo-arkeologisk fallstudie av animalt benmaterial från Snauvalds 1:2, Västergarn, Gotland. Kandidatuppsats i arkeologi med osteologisk inriktning.

Holmbäck, Martin 2014. Skärvor från en Östersjöö. En undersökning av keramiken från Västergarn. Kandidatuppsats i arkeologi. (OBS finns inte i Diva)

Horvath, Andrea 2012. Vikingatida eller medeltida kammar. En fallstudie av enkelkammarna funna vid Högskolans på Gotlands seminariegrävingar i Västergarn mellan 2005-2011. Kandidatuppsats i arkeologi.

Jibbefors, Tony 2013. Kritpior, tobak och Västergarn. Historisk och arkeologiska funktion. Kandidatuppsats i arkeologi.

Kjellén, Lina 2013. Hästskor, hästskosöm och sporrar från Västergarn. En empirisk studie av hästrelaterat material från seminarieutgrävningarna 2005-2012.

Lönnegren, Wikensten, Maria 2011. Pärlor från Västergarn. En studie av pärlorna påträffade under åren 2006-2010. Kandidatuppsats i arkeologi.

Nilsson, Dennis 2011. Från grund till hus med hjälp av järn. En undersökning av en husgrund i Västergarn från 2010 års seminariegrävningar. Kandidatuppsats i arkeologi.

Tobias Olsson. Studie av en medeltida husgrund. En analys av bronsfynd från husgrund 6, Västergarn, Gotland. Kandidatuppsats i arkeologi.

Minna Paananen-Kemi, Skärvor från en husgrund. En fallstudie om Västergarnskeramiken från 2010 års fältundersökningar. Kandidatuppsats i arkeologi.

Kontaktperson: Christoph Kilger