Institutionen för arkeologi och antik historia

Vikingafenomenet

Projektansvarig: prof. Neil Price:

neil.price@arkeologi.uu.se

Ett tioårigt forskningsprojekt inom Vetenskapsrådets Rådsprofessorsprogram, 2016-­2025

Vikingatiden (ca 750-­‐1100 e Kr) har länge varit en viktig del av identitetsskapandet i de nordiska länderna, inte minst i Sverige. Vikingarnas popularitet har få motsvarigheter i andra äldre kulturer. Deras historia har brukats och missbrukats, skrivits och skrivits om för att passa olika generationers behov. Denna process pågår ännu.

Mycket av de senare årens forskning rörande vikingarna och deras tid har fokuserat på komplicerade processer som statsbildning och kristnande – genomgripande förändringar som ses som en del i bakgrunden till de moderna, skandinaviska nationerna. Något som uppmärksammats i betydligt mindre grad inom samtida forskning är upprinnelsen till dessa processer. Vilka var egentligen de första vikingatida plundrarna, varför handlade de som de gjorde, vilken sorts samhälle formade dem, och varför började deras våldsamma expansion i andra delar av världen just vid den här tidpunkten? Dessa frågor berör själva ursprunget till ”vikingafenomenet”. De är av fundamental betydelse för att kunna förstå bakgrunden till det Sverige vi ser idag, och för att kunna bemöta de ofta problematiska sätt på vilka kunskapen om det förflutna uppfattas och används i dagens samhälle.

Det är kring dessa problemområden som forskningen kommer att kretsa inom vårt tioåriga forskningsprogram. Under ledning av en världsledande forskare inom ämnet kommer en kärngrupp knuten till Uppsala universitet och Historiska museet att samarbeta med forskare vid universitetet i Tallin. Utöver detta kommer ett stort, internationellt forskarteam att vara knutet till projektet. Var och en av deltagarna i teamet kommer att bidra med riktade insatser inom sitt expertområde.

En central del av projektet, dess hjärta, är en av Sveriges största arkeologiska skatter, det mest omfattande båtgravfält som någonsin hittats, nämligen det klassiska Valsgärdegravfältet i Uppland. Under mer än 500 år har generationer av mäktiga personer begravts här i magnifika båtar, fyllda av föremål och djur. De talrika fynden från 1920-­‐ och 1950-­‐talets arkeologiska undersökningar berättar historier om makten i Mälardalen och om ett framväxande rike – men gravarnas rikedom och komplexitet har beklagligt nog fått till följd att materialet aldrig publicerats och utforskats fullt ut. En fullständig analys av Valsgärdegravarna och det samhälle och de människor som format dessa är därför ett av de högst prioriterade målen inom programmet.

Ett betydelsefullt komplement till detta i dubbel bemärkelse gamla fynd är ett helt nytt sådant, i estniska Salme på ön Saaremaa (Ösel). Under 2010 och 2011 undersöktes här två helt exceptionella båtgravar, med kvarlevorna efter deltagarna i ett mellansvenskt plundringståg som fått ett abrupt slut alldeles vid vikingatidens början, under samma tid som Valsgärdegravfältet var i bruk. Fyndet kan i detta sammanhang sägas vara det viktigaste som gjorts under de senaste hundra åren, och vi är mycket glada över att kunna införliva utforskandet av materialet i vårt projekt. Genom att kombinera och jämföra Valsgärde och Salme har vi en unik möjlighet att belysa de första vikingarnas värld på såväl hemma-­‐ som bortaplan – inom ett omfattande projekt av ett slag som aldrig tidigare genomförts. Understödjandet av och biståndet till de tidiga skandinaviska vikingafärderna ingick i vad vi har valt att kalla en ”Vikingaekonomi”. Genom komplexa nätverk kunde de tidiga deltagarna motiveras om att ge sig iväg och plundringstågen och expeditionerna fortsätta att genomföras under flera århundraden.

Bland de viktigaste frågorna att utforska i detta sammanhang är de komplexa och mångkulturella rötterna till skandinaviska identiteter; de roller som kvinnor och män spelade inom den vikingatida kulturen; slaveriets påverkan på det vikingatida samhället; förekomsten av ett särskilt piratstyre utanför de skandinaviska hemländernas samhällen; samt betydelsen av vikingarnas ickekristna tro i kontakterna med omvärlden. Projektet, vars mål är nya förståelser av vikingafenomenet, kommer att medföra att vi skapar Sveriges ledande centrum för studiet av denna avgörande period i landets historia. Vikingarna är fortfarande en av de mest uttalade och synliga delarna av det skandinaviska kulturarvet, vilket för med sig stora möjligheter men också ett stort ansvar gentemot samhället och samtida intressen, något som vi kommer att ta fasta på inom forskningsprogrammet. Vi vill nå ut till en så bred publik som möjligt med nya och mer nyanserade bilder av en mytomspunnen era.