Institutionen för arkeologi och antik historia

Kultklustret

Ansvariga:   Gunnel Ekroth (gunnel.ekroth@antiken.uu.se) och Paul Wallin (paul.wallin@arkeologi.uu.se)

Deltagare: Brita Alroth, Alexander Andreeff, Ing-Marie Back-Danielsson, Gunnel Ekroth, Magdalena Fraser, Angus Graham,  Andreas Hennius, Anders Kaliff, Christoph Kilger, Anne Landborg, John Ljungkvist, Helene Martinsson-Wallin, Jhonny Therus, Hedda von Ehrenheim, Paul Wallin, Erika Weiberg

Teman

  • Plats/lokalitet – mentala och fysiska miljöer
    • Materialisering och visuella uttryck av rituella platser
    • Förändringar som bevarar: -hur religionen skapar platser som också omvärderas för att bevaras
  • Rituella praktiker – betydelser och tolkningar
    • Vad är rituella handlingar och hur identifierar vi ritualer i de materiella lämningarna.
    • Olika rituella praktiker såsom begravningar, offer, övergångsriter etc.
    • Ritualernas mening: när, hur och varför de utförs och till vem.
  • Materialiserad tro
    • Vad är en grav/begravning
    • Uppfattningar av det heliga och dess relationer till det “profana och “sekulära”
    • Myt och minne såsom det reflekteras i muntliga traditioner och i texter.
    • Belägg för upprepade handlingar (praktiker) spårat i materiell kultur

Beskrivning

Kultklustret syftar till att samla alla på institutionen som är intresserade av religion i dess vidaste bemärkelse. Beroende på vår vetenskapliga utgångspunkt tenderer vi att iaktta religion i de samhällen vi studerar som fundamentala villkor för mänsklig existens, som till viss del kan urskiljas i de flesta delar av samhället oavsett tid och plats. Om religionens fält ignoreras, vilket kan vara en risk p.g.a. en ökad sekularisering i det moderna västliga samhället vi lever i, finns det också en risk för att vi missförstår viktiga aspekter i forna samhällen. Givetvis är religion en komplex företeelse som i många kulturer och språk inte har något definierat namn i kontrast till hur vi i dag definierar olika religioner. Hur vi definierar religion och hur vi når fram till den genom våra källor är således en fråga om metoder och klassifikationer.

På vår institution sker forskning inom ett brett område som omfattar bl.a. det forna Egypten, Grekland och Rom, Still Havet och Skandinavien. Vi arbetar också med många olika typer av yttringar såsom materiella lämningar, hällristningar och stenstatyer, skrivna texter och muntliga traditioner, med utgångspunkten att alla kategorier har sina egna unika innehåll. Det faktum att våra olika material inte nödvändigtvis sammanfaller, men kanske oftare kompletterar varandra eller ibland motsäger varandra ses som något fördelaktigt som kan hjälpa oss att stimulera till nya frågeställningar eller omformulera gamla idéer som därmed kan resultera i ny forskning.

Baserat i våra egna forskningsintressen och kompetenser koncentreras kultklustret till tre olika teman som framkommit ur en variation av empiriskt undersökta material, metoder och teoretiska ramverk. En förhoppning är att vi ska kunna kombinera våra olika perspektiv och därmed dra nytta av den synergieffekt som kan uppstå i detta möte.

Våra avsikter är att belysa vilka meningar och vilken roll den fysiska platsen/lokaliteten, såväl som den mentala, haft för religionens utövande. Att skapa och återskapa en fysisk miljö genom rituella handlingar och materiella uttryck kan t.ex. ses i återanvändandet av bronsåldersgravar på Gotland såväl som i forna Grekland, i skapade rituella landskap och tempel i Egypten, Stilla Havet och forna Turkiet. Processen att skapa en lokalitet genom religion är komplex då platsen också börjar leva sitt eget liv som i sin tur påverkar de rituella uttrycken.

Studiet av rituella praktiker öppnar ett vitt forskningsfält kring hur vi identifierar och definierar ritualer. Av central betydelse blir det då att noggrant utforska och definiera hur ritualer utfördes för att kunna gå vidare med hur de ska tolkas d.v.s. hur deras funktioner ska förstås i det forna samhället och hos dess individer. Speciella områden av intresse inom gruppen är bl.a. offerritualer i forna Grekland, neolitikums och bronsålderns gravritualer i Skandinavien. Eftersom vi spänner över tid och rum är det uppenbart att vi ständigt måste ompröva våra terminologier och metoder i våra diskussioner.

Slutligen, begreppet tro, tenderer att tilldelas en underordnad roll i studiet av tidigare och icke-europeiska religioner, trots att det kristna trosparadigmet (o)medvetet tenderer att influera vår inställning och hur vi fokuserar vår forskning. Av speciellt intresse för vårt kluster är också hur tro materialiseras och uttrycks i ritualer, handlingar och traditioner. En annan viktig fråga är uppfattningen mellan det som i ett samhälle anses vara “heligt” och hur det ses i förhållande till det som är “profant”.

Aktiviteter

Våren 2016

  • April 7-8, 2016 Campus Uppsala, Waste, refuse and garbage: problem or resource? Workshop on perspectives on methods and materials Om identifiering och mening hos skräp i religiösa miljöer.
  • May 20-21, 2016 Campus Gotland (tillsammans med  Monument-klustret), exkursion till Gotland med focus på monumentalitet, ritualer och milieu, för att undersöka konceptet “historical gravity”
  • May 27, 2016, Campus Uppsala, Whirls in Greek thought and beyond, workshop under ledning av Pierre Bonnechere, University of Montréal.

Hösten 2016

  • Videolänkdiskussion baserad på gemensam läsning av en temabaserad artikel.
  • December 8-10, 2016 Campus Uppsala, From snout to tail. Exploring the Greek sacrificial animal from the literary, epigraphical, iconographical, archaeological and zooarchaeological evidence, internationell konferens.

General

  • Två seminarier eller möten ska arrangeras varje termin (ibland tillsammans med något annat kluster).
  • E-postlista för utbyte av information om konferenser, litteratur och andra händelser som kan vara av intresse för gruppens medlemmar.