I mitt avhandlingsarbete undersöker jag samhällsutvecklingen i Västmanland under perioden yngre järnålder till tidig medeltid (ca. 600 e.Kr till 1200 e.Kr). Utgångspunkten kommer att vara landskapet i bred bemärkelse, med tonvikt på de fasta fornlämningarna, ortnamnen och hundareindelningen som den är känd från medeltid. Dessutom kommer jag att använda mig av topografi, geologi, hydrologi och det historiskt kända landskapet i form av tingsplatser, kyrkor, jordnatur samt ägogränser och annat som kan utläsas från de äldsta historiska kartorna.
Syftet är att skapa en övergripande modell av landskapet, som inkorporerar såväl de mentala som de fysiska lämningarna, och som även tar upp de naturliga förutsättningarna till en integrerad landskapsstudie. Samhällets studeras på flera nivåer, från de enskilda gravfälten och bebyggelseenheterna till hur samhället var strukturerat och administrativt indelat. Kopplat till det tillkommer en teoretisk diskussion om dessa källors värde vid forskning om förhistoriska förhållanden.

Avhandlingsarbetet kan grovt delas in i tre delar:
• En gravfältsanalys, där samtliga gravfält i Västmanland (+1000) ska dateras. Eftersom merparten av gravfälten är kända enbart från inventering finns det inga säkra dateringar att tillgå. Därför ska en profil upprättas för de som är arkeologiskt undersökta, avseende vilka gravformer som hade identifierats innan gravfältet undersöktes, gravfältets storlek och antal gravar. Dessutom kommer en rad naturgeografiska faktorer att beräknas för varje gravfält, som topografisk belägenhet, omgivande jordart, höjd över havet, avstånd till vatten osv. Den upprättade profilen ska sedan användas för att med statistiska metoder ta fram uppskattade dateringar för de gravfält som inte kunnat dateras på annat sätt. När en robust modell är upprättad för att bedöma åldern på gravfält kommer den att kunna appliceras på anda områden, och kunna uppdateras med nya resultat från grävningar allt eftersom de blir tillgängliga.

• En topografisk/hydrologisk analys, där en digital höjdmodell används för att rekonstruera ”naturliga” regioner, i form av avrinningsområden. Dessa avrinningsområden visar stora likheter med de administrativa gränser som är kända från senare tid, vilka därför kan förväntas vara äldre än medeltid (se Löwenborg fortc.a). En viktig aspekt för detta är att avrinningsområdena kan sägas motsvara vattensystemen, vilka var mycket viktiga kommunikationsleder under hela förhistorien, och på så sätt kan sägas ha knutit samman bygder.

• Slutligen förs de tidigare delarna ihop till en sammanhållen landskapsanalys. De egentliga byggstenarna av regionerna var naturligtvis bebyggelsen, och när den delvis går att spåra genom den kronologiska serie som skapats, kan bebyggelsen för olika regioner studeras, även om stora delar har försvunnit eller inte återfunnits. En del av analysen kommer därför att behandla de källkritiska aspekterna av fornlämningsregistret så som det är känt idag, utifrån den kunskap om fornlämningsbilden som har erhållits genom storskaliga utgrävningar på senare tid, i samband med exempelvis utbyggning av järnvägsnätet. I analysen kommer även de naturliga förutsättningarna för bildandet av olika bygder att behandlas, som jordmånen i de olika dalgångarna. Dessutom kommer landskapet studeras ur ett historiskt perspektiv, där bland annat tingsplatser, ortnamn, kyrkoplatser, jordnatur och annan information från de historiska kartorna tas tillvara. Sammantaget syftar studien till att belysa samhällsutvecklingen med kontinuitet och diskontinuitet i övergången mellan järnålder och medeltid.

För att länka samman det disparata materialet har jag valt att använda mig av GIS (Geographical Information Systems) för att på bästa sätt kunna knyta ihop de olika källorna till en sammansatt analys. Även här är en teoretisk medvetenhet och diskussion nödvändig för att säkerställa ett vetenskapligt förhållningssätt med användandet av erkända statistiska metoder för rumslig analys. Användandet av en datoriserad miljö för analys kan även belysa de möjligheter som finns för den nya digitala tekniken som i allt större utsträckning börjar finnas tillgänglig i form av fornlämningsregister och historiska kartor i digitaliserat format. När materialet redan finns tillgängligt i ett hanterbart format öppnar det för att snabbt och enkelt tas upp i ett forskningsprojekt för komplexa analyser av landskapet. Ett mål är därmed att sammanföra den traditionella etablerade landskapsforskningen som har bedrivits i Skandinavien under de senaste decennierna med modern teknik, metodik och teori.
Ett viktigt material för modern arkeologisk landskapsforskning är det nyligen digitaliserade fornminnesregistret, som riksantikvarieämbetet har utvecklat och tillhandahåller för forskning och allmänheten (http://www.fmis.raa.se/fmis/). För att kunna använda det materialet har jag skapat ett kopplingsschema som bygger om databasen med gravfält så att de olika typer av gravar som ingår i respektive gravfält kan analyseras (Löwenborg fortc.b). Det kopplingsschemat samt en kortfattad beskrivning till hur det används finns att hämta här: http://www.anst.uu.se/dalow933/fmis06.html.

Löwenborg fortc.a. Watersheds as a Method for Reconstructing Regions and Territories in GIS, Computer Applications and Quantitative Methods in Archaeology, proceedings.

Löwenborg fortc.b. Flexibility instead of standards? – How to make digital databases on cultural heritage useable to large audiences – a researchers perspective.