Lars Karlsson

Lars.karlsson@antiken.uu.se

Telefon: 018-471 7552

Min vetenskapliga verksamhet kan länkas till de tre utgrävningsprojekt som jag varit involverad i och delvis eller helt ansvarat för, nämligen i Morgantina på Sicilien, i San Giovenale i Etrurien och i Labraunda i Turkiet.


Morgantina

Jag deltog mellan 1983 och 1992 i utgrävningarna i Morgantina och ledde här ett stadsmursprojekt med egna undersökningar och utgrävningar. Arbetet med stadsmuren resulterade i upptäckten av en speciell byggnadsteknik med murkedjor, ’masonry chains’, vilka är vanliga i Morgantina. Ingen studie hade utförts av västgrekiska stadsmurar och mitt avhandlingsarbete kom att bestå av insamlande av det empiriska materialet: uppmätningar av torn och murar i hela det västgrekiska området. Jag deltog under denna tid i två säsongers arbeten i Provence; under 1989 var jag på plats vid utgrävningarna i Glanum och utförde en studie av stadsmurarna där och i Marseille. Avhandlingen har titeln ’Fortification towers and masonry techniques in the hegemony of Syracuse, 405-211 B.C.’ och presenterar ett helhetsperspektiv baserat på tre sätt att se på stadsmurstypologier: (1) tornens utveckling; (2) murens tekniska konstruktion; samt (3) murytans estetiska behandling. Min tolkning att murkedjorna formar en del av emplekton-tekniken, beskriven av både Vitruvius och Plinius såsom en murfasad med ”invävda” löpare och bindare, är mycket väsentlig för avhandlingens tes. Det faktum att grekerna i Syrakusa runt 399 f. Kr. använde en byggnadsteknik där blocken vävts in i varandra såsom korgflätning anser jag beror på att Dionysios I var den första att helt uppföra en stadsmur i sten. Den högre murhöjden krävde ett starkare förband mellan blocken för att bära den ökade höjden och murtyngden. Dessförinnan hade stadsmurar haft en överbyggnad i soltorkat tegel. Den nya emplekton-tekniken överfördes sedan till Grekland av Epaminondas och till Anatolien av Maussollos (vilket kan ses i Labraunda). Jag kunde också, på grund av mitt stora empiriska material, klart visa att utvecklingen av blockens huggna yta gick från en släthuggen yta med spetsiga kanter till avfasade hörn och vidare till en rusticerad yta med avfasade hörn. Denna period i arkitekturhistorien, som infaller mellan den välstuderade klassiska perioden och romarnas utveckling av betongen, har inte studerats tidigare på detta sätt och med detta helhetsperspektiv som bakgrund.


San Giovenale

Min bakgrund inom arkitekurhistoria gjorde att jag på ett genomgripande sätt kunde ta mig an studiet av ett av de s.k. Furumarkska husen på San Giovenale, och som inte fått sin slutgiltiga publikation. Under tiden som forskarassistent vid Svenska Institutet i Rom (1993-99) bearbetade jag dessa tre etruskiska hus i Area F på akropolen i San Giovenale. Publikationen, ’San Giovenale IV:1. Area F East. Huts and houses on the Acropolis’, utkom 2006 och är en fullständig publikation av det utgrävda arkeologiska materialet samt den framgräva arkitekturen. Publikationen innehåller en utgrävningshistorik med utgrävningsförlopp och samtliga trencher, en fullständig analys av stratigrafin, samt en fullständig beskrivning av 328 utvalda fynd. Vidare finns ingående analyser av keramikformer. Den avslutande analysen blir en diskussion om keramiska kronologier och arkitekturens utveckling. Mina studier av dessa hus, som grävdes ut 1961-65 har påvisat att det under de typiska etruskiska arkiska husen stått ett mycket ovanligt och tidigt rektangulärt hus, byggt med material från hyddarkitekturen, såsom soltorkat tegel-väggar och vasstak. Detta hus är helt unikt i Italiens arkeologiska värld, framför allt pga dess välbevarade liggbäddar av flodstenar uppbyggda längs det inre rummets väggar. Huset liknar samtida gravarkitektur (Tomba della Capanna i Cerveteri t.ex.). Huset är också mycket spännande då det kan visa på det grekisk-etruskiska templets ursprungliga utseende med väggar av soltorkat tegel, den använda proportionen 1:2 och antor som skapar en opisthodom. Husets arkitektur ger på ett illustrativt sätt en nyckel till de svårtolkade tidiga faserna i utvecklandet av det grekiska templet.
Den viktigaste tesen i mina arbeten med San Giovenale är alltså att Hus I hade en “företruskisk” fas, som inte noterats tidigare. Huset formar en saknad länk mellan de förhistoriska hyddorna och de arkaiska etruskiska husen med tegeltak. Jag anser att detta hus är av mycket stor betydelse för vår förståelse av San Giovenales och hela Medelhavsvärldens arkitektoniska utveckling under det tidiga 600-talet f. Kr. Viktigt är också den orörda keramiska kontext som kommer från flodstensbäddarna i Hus I och som på ett unikt sätt ger oss ett utförligt spektrum av de keramikformer som användes i en aristokratisk miljö under denna period (675-625 f. Kr).
Under mars 1999 ledde jag utgrävningar vid två platser på den så kallade Borgon i San Giovenale. De spännande resultaten visade att Borgon varit omgiven av en träpalissad under protovillanovatid. Under etruskisk arkaisk tid ersattes palissaden av en huggen stenmur. Detta arbete är publicerat i Opuscula Romana 1999.


Labraunda

1993 deltog jag i de svenska undersökningarna och utgrävningarna i Labraunda, ledda av professor Pontus Hellström vid Uppsala universitet. Samma år höll jag ett föredrag på ett CNRS-symposium vid Franska Institutet i Istanbul, där jag presenterade stadsmursutvecklingen i Karien, landskapet runt Labraunda, på det sätt som jag tidigare gjort för kungariket Syrakusa. Under 200-talet kan man tala om en arkitektonisk enhetlighet i stadsmursbyggandet i hela den klassiska medelhavsvärlden,
Sedan 2004 är jag projektledare för Labraundautgrävningarna, som nu genomförs varje sommar. Mitt arbete fördelar sig på både forskning och kulturbevarande åtgärder. Forskningen i Labraunda består av tre områden: sedan 2003 har jag mätt upp och ritat av det stora fortet på akropolen samt inventerat och mätt upp ytterligare fem fristående fort nedanför Labraunda, samt genomfört utgrävningar i dessa. Resultaten visar, bl.a. med C14-dateringar, att försvarsanläggningarna hör hemma i Maussollos period (377-351 f.Kr.). De militära anläggningarna visar på Labraundas stora betydelse under denna period, men också under mellanbysantinsk tid (vilket är ett alldeles nytt resultat), och illustrerar helgedomens position mellan maktblocken längs kusten och i inlandet. Jag har initierat en studie av Labraunda i den senromerska och tidigbysantinska perioden, vilken bl.a. innehåller två intressanta kyrkor. Vidare har arbetet inletts med att publicera material från utgrävningarna i Östra stoan. Jag har initierat ett projekt att med totalstation mäta in alla gravar, källhus och bevarade partier av den 1,2 mil långa antika Heliga vägen på en ny generalkarta över området. Således har 42 antika källhus upptäckts och dokumenterats. Vidare har 80 gravar nedhuggna i den hårda gnejsen upptäckts; ett fyrtiotal av dessa har grävts ut och benmaterialet studerats. Labraundaprojektets arbeten beskrivs varje år i ’Opuscula, Journal of the Swedish Institutes in Athens and Rome’, i turkiska riksantikvarieämbetets årliga rapporter och på projektets webbsida www.Labraunda.org

  • Karlsson, Lars

    Att sikta högt:: Ulla Westermarks nya publicering av sicilianska staden Akragas myntning

    Ingår i Svensk Numismatisk Tidskrift, s. 162 162-164 164, 2018.

  • Karlsson, Lars

    Hut Architecture, 10th cent.-730 BCE

    Ingår i Etruscology, s. 723-738, 2017.

  • Karlsson, Lars

    Scavi svedesi di San Giovenale

    Ingår i Forma Urbis, s. 8 8-11 11, 2017.

  • Karlsson, Lars

    The Walls of Syracuse. The Castle of Euryalos and the Fortification of the Epipolai

    Ingår i Opuscula, s. 286-288, 2016.

  • Karlsson, Lars

    Terracotta Figurines from Labraunda (Caria). A brief note

    Ingår i Figurines de terre cuite en Méditerranée grecque et romaine, s. 523-527, 2015.

  • Karlsson, Lars

    The city walls of Morgantina

    Ingår i Morgantina Duemilaequindici, s. 123-128, 2015.

  • Karlsson, Lars

    The Sanctuary of Zeus with the Double Axe at Labraunda. From Nature Sanctuary to Persian Paradeisos

    Ingår i Zwischen Satrapen und Dynasten. Kleinasien im 4. Jahrhundert v.Chr., s. 75-82, 2015.

  • Karlsson, Lars

    Labraunda 2012-2013: A preliminary report on the work at the sanctuary with a new reconstruction drawing of the sanctuary by Jesper Blid Kullberg and an appendix by Fredrik Tobin

    Ingår i Opuscula, s. 23-59, 2014.

  • Karlsson, Lars; Carlsson, Susanne; Blid Kullberg, Jesper

    Labrys: Studies presented to Pontus Hellström

    2014.

    Open access
  • Karlsson, Lars

    The Labraunda hydrophoroi

    Ingår i Labrys. Studies presented to Pontus Hellström, s. 87-91, 2014.

  • Karlsson, Lars

    Combining architectural orders at Labraunda: a political statement

    Ingår i 4th century Karia. Defining a Karian identity under the Hekatomnids, s. 65-80, 2013.

  • Karlsson, Lars

    I Argolis med Gullög eller polygonalmurens revansch

    Ingår i Institutionens historier, s. 223-225, 2013.

  • Karlsson, Lars

    The building techniques in the fortification towers of Labraunda

    Ingår i A Festschrift för Orhan Bingöl on the occasion of his 67th birthday, s. 261-272, 2013.

  • Karlsson, Lars

    Labraunda 2011. A preliminary report on the Swedish excavations with an appendix by R. Hedlund

    Ingår i Opuscula. Annula of the Swedish Institutes at Athens and Rome, s. 49-87, 2012.

    Open access
  • Karlsson, Lars; Blid, Jesper; Henry, Olivier; Hedlund, Ragnar et al.

    Labraunda 2011: A preliminary report on the Swedish excavations with an appendix by R. Hedlund

    Ingår i Opuscula, s. 49-87, 2012.

  • Karlsson, Lars

    Labraunda 2010. A preliminary report on the Swedish excavations

    Ingår i Opuscula. Annual of the Swedish Institutes at Athens and Rome, s. 19-67, 2011.

  • Karlsson, Lars

    Zeuskult i Labraunda. Från naturhelgedom till persisk paradeisos

    Ingår i Kungl. Humanistiska Vetenskaps-Samfundet i Uppsala. Årsbok, s. 15-29, 2011.

  • Karlsson, Lars

    Labraunda 2008

    Ingår i Kazi Sonuclari Toplantisi, s. 355-371, 2010.

  • Karlsson, Lars

    Labraunda 2009

    Ingår i Aktüel Arkeoloji, s. 20-23, 2010.

  • Karlsson, Lars

    Labraunda 2009: A preliminary report on the Swedish excavations with contributions by Jesper Blid and Olivier Henry’

    Ingår i Opuscula 3 2010, 2010.

  • Karlsson, Lars

    Labraunda:  The Sanctuary of the Weather God of Heaven

    Ingår i Mylasa Labraunda, s. 10-61, 2010.

  • Karlsson, Lars

    Labraunda

    Ingår i Aktüel Arkeoloji, s. 24-26, 2009.

  • Karlsson, Lars

    Labraunda 2007

    Ingår i Kazi Sonuclari Toplantisi, 2009.

  • Karlsson, Lars

    Labraunda 2008.: A preliminary report on the Swedish excavations with contributions by Jesper Blid and Olivier Henry

    Ingår i Opuscula. Annual of the Swedish Institutes at Athens and Rome., s. 57-87, 2009.

  • Karlsson, Lars

    Labraunda 2009

    Ingår i Aktüel Arkeoloji, s. 24-26, 2009.

  • Karlsson, Lars

    A Carian graffito from Labraunda

    Ingår i Kadmos, s. 171-176, 2008.

  • Karlsson, Lars

    A new inscription from Labraunda. Honorary decree for Olympichos: I.LABRAUNDA no. 134 (and no. 49)

    Ingår i Epigraphica Anatolica. Zeitschrift für Epigraphik und historische Geographie, s. 39 39-52 52, 2008.

  • Karlsson, Lars

    A New Inscription from Labraunda. Honorary Decree for Olympichos (Labraunda no. 134 and no. 49)

    Ingår i Epigraphica Anatolica, s. 39-52, 2008.

  • Karlsson, Lars

    Labraunda 2004-2007: A preliminary report on the Swedish excavations

    Ingår i Istanbuler Mitteilungen, s. 109-133, 2008.

  • Karlsson, Lars

    Labraunda 2004-2007: A preliminary report on the Swedish excavations with contributions by Olivier Henry and Jesper Blid

    Ingår i Istanbuler Mitteilungen, s. 109-133, 2008.

  • Karlsson, Lars; Hellström, Pontus

    Labraunda. Swedish Excavations and Researches: The Fortifications, the Sacred Road and the Spring Houses

    Svenska Forskningsinstitutet i Istanbul, Stockholm, 2008.

  • Karlsson, Lars

    The City Walls of Morgantina

    Princeton University Press, Princeton NJ, 2008.

  • Karlsson, Lars

    Labranda. En port in i historien. Att gräva fram en hel kultur

    Ingår i Arkitektur, s. 32-35, 2006.

  • Karlsson, Lars

    Labraunda 2005

    Ingår i Bolletino di Iasos di Caria, s. 29-32, 2006.

  • Karlsson, Lars

    San Giovenale.  Area F East. Huts and houses on the Acropolis: San Giovenale. Results of excavations conducted by the Swedish Institute of Classical Studies at Rome and the Soprintendenza alle antichità dell’Etruria Meridionale

    Svenska institutet i Rom, 2006.

  • Karlsson, Lars

    San Giovenale IV.1. Area F East. Huts and Houses on the Acropolis

    Svenska Institutet i Rom, Stockholm, 2006.

  • Karlsson, Lars

    Theokritos sånger tolkade och kommenterade av Ingvar Björkeson

    Ingår i Hellenika, s. 10-, 2005.

  • Karlsson, Lars

    Kilimer från Konya

    Ingår i Dragomanen: Årsskrift utgiven av Svenska Forskningsinstitutet i Istanbul och Föreningen Svenska Istanbulinstitutets Vänner, s. 14-26, 2004.

  • Karlsson, Lars

    Labranda 2004

    Ingår i Dragomanen: Årsskrift utgiven av Svenska Forskningsinstitutet i Istanbul och Föreningen Svenska Istanbulinstitutets vänner, s. 86-92, 2004.

  • Karlsson, Lars

    Laserscanning i Labranda, Turkiet 2004

    Ingår i Medusa, s. 32-37, 2004.

  • Karlsson, Lars

    Recension av boken For particular reasons: studies in honour of Jerker Blomqvist

    Ingår i Hellenika, s. 1-2, 2004.

  • Karlsson, Lars; Hellström, Pontus

    Murar och helig väg i Labranda

    Ingår i Dragomanen: Årsskrift utgiven av Svenska Forskningsinstitutet i Istanbul och Föreningen Svenska Istanbulinstitutets vänner, s. 162-165, 2003.

  • Karlsson, Lars

    Recension av boken Bysantinsk litteratur

    Ingår i Hellenika, s. 15-, 2003.

  • Karlsson, Lars

    Recension av boken Icons från Nationalmuseum

    Ingår i Hellenika, s. 12-13, 2003.

  • Karlsson, Lars

    Grekiska stadsmurar vid Medelhavets kuster

    Ingår i Humanist vid Medelhavet, s. 69-75, 2002.

  • Karlsson, Lars

    Kort rapport från årets arbeten i Labranda

    Ingår i Hellenika, s. 9-, 2002.

  • Karlsson, Lars; Forsén, Björn

    The walls of Asea

    Ingår i Opuscula Atheniensia, s. 83-104, 2002.

  • Karlsson, Lars

    Den antika stadens läge

    Ingår i Taranto. En grekisk koloni i Syditalien, s. 35-39, 2001.

  • Karlsson, Lars

    Den grekiska kolonisationen i Väst

    Ingår i Taranto. En grekisk koloni i Syditalien, s. 15-25, 2001.

  • Karlsson, Lars; Brandt, Rasmus

    From huts to houses. Transformations of ancient societies.: Proceedings of an International Seminar organized by the Norwegian and Swedish Institutes in Rome, 21-24 September 1997

    2001.