Department of Archaeology and Ancient History

Linda Öhman

linda.ohman@antiken.uu.se

Sedan 2005 är jag doktorand vid institutionen i Antikens kultur och samhällsliv. Min tidigare grundutbildning skedde vid såväl Uppsala som Stockholms universitet, främst inom arkeologi, etnologi, konstvetenskap och klassiska språk, vid sidan av huvudämnet Antikens kultur och samhällsliv. Under min forskarutbildningstid har jag tidvis bedrivit mitt avhandlingsarbete vid Svenska institutet i Rom.

Inom ramen för mitt pågående avhandlingsprojekt ägnar jag mig framförallt åt frågor som berör romersk bostad, boende och lokalt stadsliv med fokus på det urbana grannskapet och lokal identitet. Pompeji erbjuder i detta hänseende ett unikt arkeologiskt källmaterial och stadens bostäder har givit upphov till ett sedan länge väletablerat forskningsfält. Inte sällan har enskilda bostadshus eller kvarter använts som utgångspunkt. Jag har valt att ta ett större grepp såväl spatialt som socialt genom att fokusera på det större grannskapet och sätta det privata/civila livet i en kontext som sträcker sig utanför familjen, huset och hemmet. Grannskapet som analysenhet belyser en mellannivå i den urbana strukturen som understryker interaktionen mellan den offentliga som den privata samhällssfären.

Min avhandling Neighbours: the experience of local city life in Pompeii (prel. titel) tar sin primära utgångspunkt i Pompeji, i ett litet grannskap bestående av tre kvarter som ligger samlade runt gatan Vicolo del Menandro. Med grannskapet i fokus studerar jag hur det privata och offentliga rummet interagerade och analyserar boendet som en integrerad del av det lokala stadslivet. Min studie behandlar såväl grannskapets spatiala som sociala uppbyggnad och betonar det lokala bostadsnära områdets betydelse för stadens invånare. Grannskapsbildningar fungerar som såväl geografiska/spatiala som sociala indelningar av det urbana rummet i mindre områden. Själva kärnan i ett grannskap utgörs av dess invånare och deras bostäder och karaktäriseras av hög social interaktion. Boendemönstret i området som ligger till grund för min studie uppvisar en blandad bebyggelse och en bred social sammansättning invånarmässigt. Sida vid sida ligger stora aristokrathus, mindre enklare hus, hyreslägenheter och små tabernae, vars invånare delade en rad gemensamma faciliteter i det lokala offentliga rummet. Ett flertal av enheterna i detta område uppvisar ett boende som var kombinerat med försörjning i form av produktion eller näringsidkande av annat slag. Detta bidrog ofrånkomligt till att befästa den starka lokala förankringen i vardagen. Grannskapets centrala position i stadsinvånarnas liv stärktes även och genomsyrades av rådande lokala sociala strukturer (hierarkier, lojalitets- och beroendeförhållanden mellan olika sociala grupper, former för lokal samverkan etc) samt av lokal stadsadministration. Med avhandlingens grannskapsperspektiv avser jag att belysa lokala aspekter av staden som ger en fördjupad förståelse för romerskt urbant samhällsliv och dess komplexitet.