
Domesticated Landscapes (DoLP)
Ett fyraårigt forskningsprojekt (2015-2020) finansierat av Vetenskapsrådet (projektnr. 421-2014-1181).
-- Projektet är avslutat. --
Projektet Domesticated Landscapes of the Peloponnese (DoLP) integrerade arkeolgiska, historiska och miljö- och klimatrelaterade perspektiv i en komparativ studie av landskapen på den peloponnesiska halvön (Grekland) från stenåldern till romersk tid. Vi jobbade därmed även tvärvetenskapligt genom att jämföra och kontrastera traditionellt humanistiska perspektiv med material från naturvetenskaperna, och projektet som helhet spännde över flera traditionellt separata vetenskapsområden och universitetsämnen.
ANNUAL REPORTS
DoLP annual reports lists the activities for each of the project years.
projektbeskrivning
Landskap kan ses som ”arkiv” som speglar både naturliga processer och forna generationers kulturella och ekonomiska aktiviteter. Syftet med projektet Domesticerade landskap på Peloponnesos är att undersöka valda delar av de rika landskapsarkiv som finns på Peloponnesos, Grekland, och därigenom utvärdera hur samspelet mellan människor och natur påverkat samhällsutvecklingen under olika tidsperioder. I projektet undersöks hur landskap har formats (domesticerats) genom historien, där domesticering som koncept ser landskapet som något som skapats av människan, istället för som en statisk miljö som människan måste förhålla sig till. Genom ett historiskt-ekologiskt perspektiv kommer historiska källor och arkeologiskt material att kombineras med miljö- och klimatrekonstruktioner, ett tvärvetenskapligt angreppssätt som ger oss en ökad förståelse av kopplingen mellan miljöhistorisk och kulturhistorisk förändring på Peloponnesos från stenåldern till och med den romerska perioden (6800 f.Kr.–300 e.Kr.). Centralt för vår forskning är den dynamiska påverkan som mänskliga aktiviteter har på landskapet samt hur miljön i sin tur präglar dessa aktiviteter. Genom att kombinera humanistiska och naturvetenskapliga metoder och forskningsperspektiv skapar projektet en bättre förståelse kring hur olika typer av sociokulturella strukturer och ekonomier hanterade och förändrade sina miljöer till beboeliga och brukbara landskap i ett långtidsperspektiv.
Tidigare arkeologisk forskning i Grekland har till viss mån lyft fram aspekter av miljödynamik och klimatpåverkan, men har begränsats av tillgången på klimatdata samt hur denna skall dateras. På senare år har dock en ökad mängd klimat- och miljödata med större kronologisk precision gjorts tillgänglig (se punkter på kartan ovan). Detta skapar nya möjligheter för att förstå antika landskap och deras fysiska utveckling genom årtusendena, men för att en sådan tolkning skall kunna ske måste klimat- och miljörekonstruktioner integreras med historisk och arkeologisk forskning på ett mer systematiskt sätt. Vårt projekt bidrar just med denna typ av integrerade analyser av olika data för specifika geografiska områden och tidsramar. Projektet kartlägger miljöförändringar och samhällsutveckling i utvalda regioner av Peloponnesos: Korinthområdet, Argolis, Arkadien, och Messenien. Dessa regioner omfattar olika miljöer i fråga om topografi, klimat och ekologi, från de mer nederbördsrika slätterna i väst, via de marginella bergslandskapen på centrala Peloponnesos till det torrare nordöstliga kustområdet och den i alla perioder politiskt och ekonomiskt betydelsefulla Argolisslätten.
Vi närmar oss dessa regioner och landskap genom antika texter, publicerat arkeologiskt material från fältinventeringar (se ytor markerade på kartan ovan) och utgrävningar, och naturvetenskapliga data. Detta komplexa källmaterial används för att kartlägga resurshantering och exploatering, bosättningsmönster och ekonomisk specialisering under olika perioder. Som en del av analysen kommer vi även att utforska de sociala, kulturella och kognitiva dimensionerna av interaktioner mellan människa och miljö i de peloponnesiska landskapen. Diskussionen kring dessa processer lyfter också fram hur både lokala och långväga mänskliga nätverk påverkade produktion och konsumtion samt hur samhällsidentiteter kopplade till specifika miljöer utvecklades och uttrycktes under olika perioder. Landskap är komplexa och mångfacetterade skapelser och behöver därför angripas via flera olika källmaterial och metoder. Genom våra kombinerade analyser kommer utvärderar vi människans roll i att förändra de peloponnesiska landskapen genom historien. Projektet lyfter även fram hur miljö- och klimatförändringar påverkar samhällsutveckling och socioekonomiska strukturer och deras fortlevnad. Detta angreppssätt är av stor vikt inte bara för förståelsen av det antika Peloponnesos utan även för vår egen samtids behov av dynamisk samverkan mellan människa, klimat och miljö.