Svunna landskap. En miljösekvens genom isotopanalys av droppstenar i södra Grekland

 

 

Projektet syftar till att studera eventuella kopplingar mellan klimat, miljö och samhällsutveckling under bronsåldern på det södra grekiska fastlandet.

Klimatet nu och då

Deltagare Erika Weiberg Karin Holmgren Martin Finné Michael Lindblom

Till följd av de klimatförändringar som världen står inför har miljöstrategisk forskning ökat lavinartat de senaste årtiondena. Det hållbara samhället innefattar en mängd olika aspekter av social, kulturell, ekonomisk, biologisk och klimatologisk natur. Analyser som försöker inkorporera alla dessa aspekter har mer och mer kommit till insikt att människans resurshantering och förmåga att anpassa sig till växlande omständigheter kommer till uttryck genom kulturella system som förändras över tid. Det innebär att vi idag kan dra lärdomar av hur tidigare samhällen har hanterat skiftande förutsättningar i miljön.

Med hjälp av isotopanalys av droppstenar (det är framförallt stalagmiterna som undersöks, dvs. de stenar som bildas uppåt från underlaget i grottor) kan växlingar i temperatur och nederbörd studeras med hög noggrannhet över tid. I södra Grekland, där fascinerade och komplexa samhällen uppstod mycket tidigt, men där det torra klimatet skapar problem att samla in miljödata, finns lovande möjligheter att applicera metoden.

Projektmål

Det huvudsakliga målet med projektet är att upprätta en integrerad klimat- miljö- och arkeologisekvens för södra Grekland under de senaste 10 000 åren, med fokus på bronsåldern (c. 3000-1000 f.Kr.). Projektet kommer att genomföras i fyra steg:

Steg 1. Lokalisering och provtagning av lämpliga grottor

Steg 2. Analys av tagna prover (Uran-Thorium dateringar, stabila isotoper, spårämnesanalyser)

Steg 3. Upprättande av klimatsekvens

Steg 4. Analys av potentiella regionala och lokala kopplingar människa-samhälle-klimat-miljö

Projektet startade med två resor till Peloponessos i maj och september 2009. Under dessa resor undersöktes ett antal grottor, varav två bedömdes vara lämpliga för vidare provtagning. Lämpliga grottor måste vara djupa och slutna, skyddade från yttre störning, där droppstenarna kan växa i jämn temperatur och i jämn och hög fuktighet. Valet föll på en grotta i byn Kapsia, cirka 12 kilometer norr om tripolis i Arkadien, och grottan i Glyfada på Manihalvön, den mellersta av Peloponnessos tre "fingrar". Efter tillstånd från myndigheten för paleoantropologi och speleologi för södra Grekland har nu stalgmiter avlägnats därfifrån, och på plats i grottan finns mätstationer som kontinuerligt registrerar temperatur och samlar in vatten.

Analyser av proverna fortgår nu som del av Martin Finnés doktorandarbete vid institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi vid Stockholms universitet. Huvudsakliga analysmetoder för stalagmiterna är datering genom sönderfallet av uran till thorium, och stabila isotopanalyser för att få information om växlingar i temperatur och nederbörd under den tid som stenen formats. Dessa grundanalyser kommer att leda vidare till Steg 3 som innebär en värdering och tolkning av resultaten av proverna för upprättande av en klimatsekvens som tydliggör alla eventuella förändringar i klimatet i regionen. När resultatet av detta komplicerade arbete som genomförs av Martin Finné börjar ta form, kommer dessa att sättas i sitt historiska sammanhang. Detta arbete kommer i projeketet slutliga fjärde steg att innebära ett nära samarbete mellan alla projektets deltagare för att utvärdera alla möjliga, regionala och lokala, kopplingar mellan klimat och samhällsutveckling för de perioder som droppstensanalyserna omfattar.

Bakgrund och framtid

Vårt samarbete startade inom det nyligen avslutade transdisciplinära projeketet Urban Mind. Cultural and Environmental Dynamics, för vilket just sammanfogandet av humanistiska och naturvetenskapliga forskningstraditioner varit en central punkt. Inspiration för detta projekt, liksom för Svunna landskap, har varit och är hur vi kan göra kunskapen om det förflutna relevant även i vår samtid, speciellt i relation de miljö- och klimatförändringar vi står inför idag. Karin Holmgren och Martin Finné är även kopplade till det nyligen upprättade Navarino Environmental Observatory (NEO). Denna forskningsstation, lokaliserad i Navarinobukten på västra Peloponessos, är ett grekiskt-svenskt samarbete med syfte att skapa en plattform för klimat- och miljöforskning i Medelhavsmiljö. Se och hör Karin Holmgren berätta mer om NEO och om analyser av droppstenar!
 

 Bilden visar en vy över den argiviska slätten, en region på nordöstra Peloponessos som innefattar många av de allra mest kända bosättningarna från bronsåldern på det grekiska fastlandet, såsom Mykene, Tiryns och Lerna.