I ”Tjelvars” fotspår - Rekonstruktion av det forntida landskapet vid Lina myr på Gotland under 8000 år.

Lite radioprat om projektet: http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/946483?programid=2222  mellan 2:36-2:47.25 min in i programmet

Under 2011- 2012 vidgades projektet till att bli ett av Högskolan på Gotlands multidisciplinära forskningssatsningar med deltagare från arkeologi, samhällsgeografi och ekologi med mig som projektledare: Landskap i förändring - ekologiska, arkeologiska och samhällsgeografiska perspektiv. En helhetssyn på Lina myr under 8000 år. Detta projekt sponsrades med c. 2 million SEK i lönemedel för att bygga en multidisciplinär plattform i förhållande till landskapsforskning på Gotland i ett östersjöperspektiv.  Samarbetet resulterade i en gemensam strategi för externa ansökningar i förhållande till forskning om kulturella ekosystemtjänster men i och med samgåendet med Uppsala Universitet 2013 och deltagarnas olika fakultets- och verksamhetsområdestillhörigheter har arbetet inom detta multidisciplinära nätverk försvårats och lagts på is. Genom projektets externa nätverk där bl.a. samarbeten med kvartärgeologiska institutionen vid Stockholms universitet resulterade även projektet i att en borrkärna med sediment från Lina myr togs upp och översiktligt analyserades under 2013.

Ur dessa två projekt har projektet: I ”Tjelvars” fotspår- Rekonstruktion av det forntida landskapet vid Lina myr på Gotland under 8000 år växt fram som vi nu söker extern finansiering till.

Forskningsprojektet syftar till:

• Att göra en daterings- och miljöanalys av sediment från ett 40-tal borrkärnor som vi tagit upp i Lina myr under våren 2014, vilket möjliggör en detaljerad digitaliserad landskapsrekonstruktion och miljöanalys över området i ett långtidperspektiv.
• Att bearbeta data från tidigare arkeologiska undersökningar och lösfynd i området samt göra riktade nya arkeologiska underökningar för att ställa dessa i relation till lanskapsrekonstruktionen och miljöanalysen.
• Att etablera samarbete med regionen, lokalsamfundet, hembygdsföreningar och privata aktörer för att förmedla forskningsresultaten och söka ytterligare finansiering för att utarbeta en interaktiv (digital och IRL-baserad) förmedling av forskningsresultaten till allmänheten i en turistinriktad satsning med utveckling av upplevelsebaserade besöksmål i området.

Bakgrund:

Lina myr på östra Gotland är en plats som genomgått stora landskapsförändringar under de 8000 år som området varit befolkat. Området var skådeplats för de tidigaste bosättningarna på fasta Gotland men den omfattande strandlinjeförskjutningen har omformat platsen från en havsvik till en lagun som i sin tur förändrades till en igenväxande sjö eller rättare sagt ett sjö- och å-system som har förbundit den östra och västra sidan av Gotland ända fram i historisk tid. De naturliga och kulturella förändringsprocesserna har omformat landskapet på ett dramatiskt sätt och därmed också påverkat förutsättningarna för människors relationer och användande av området utifrån ekonomiska, sociala och emotionella/kognitiva aspekter.  Många viktiga arkeologisk platser från olika tidsperioder finns runt myren, speciellt på den norra och västra sidan. Området utgjorde i historisk tid och fram till och med 1950-talet en stor och viktig våtmark som tillhörde Vallstena, Gothem och Hörsne socknar men blev föremål för en omfattande utdikningsprocess. Detta tilltag har kritiserats både utifrån kultur- och naturvårdsintressen, även om vinsten har varit ny jordbruksmark, och röster har höjts för att våtmarken bör återställas med tanke på negativ miljöpåverkan för Gotland och havet runt ön.

Ovanstående är i korta drag vad vi vet om området idag. En forskningsinsats initierades av oss under 2009-2011, för att erhålla mer detaljerad kunskap om landskapsförändringar och hur dessa påverkats av naturliga processer såsom klimatförändringar och strandlinjeförskjutningar men också om förändringsprocesser påförda av mänskligt handlande. Undersökningar av några centrala arkeologiska platser har gjorts inom ramen för arkeologiutbildningen vid Högskolan på Gotland samt som ett pilotsamarbetsprojekt mellan forskare i ämnena arkeologi, samhällsgeografi och ekologi inom ramen för en tvärvetenskaplig satsning som leddes an av Martinsson-Wallin vid Högskolan under 2011-2012.  Resultaten från de två arkeologiska undersökningarna och försök till GIS-modellering av strandlinjeförskjutningen har visat att den strandlinjemodellering som utarbetats av SGU inte riktigt stämmer i förhållande till de arkeologiska lämningarnas läge och datering. För att förstå områdets förändringsprocesser måste detaljerad kunskap om platsens miljöförändringar erhållas. Mindre kvartärgeologiska undersökningar gjordes på 1980-talet då en borrkärna med sediment togs upp av Nils-Olof Svensson i den södra delen av Lina Myr och analyserades i samband med hans avhandlingsarbete. Lina myr är belägen under Litorina maximum och Lundqvist i Munthe m.fl. och Thomasson har tidigare beskrivit och diskuterat diatoméer och mollusker i förhållande till förändringar från havs- till sjöstadier och transgressioner i området, vilka enligt Svensson är komplexa. Pollen- och diatoméeanalyser har således gjorts i området men ingen mer omfattande sammanställning eller detaljerade dateringar av pollen/organiskt material har tidigare gjorts. En sådan analys är nödvändig för att kunna göra en detaljerad lanskapsrekonstruktion som knyter an till fornlämningsmiljöerna från olika tidshorisonter. Samarbeten med Kvartärgeologiska institutionen vid Stockholms universitet initierades 2011. Detta ledde fram till att en provkärna togs upp under våren 2013 vid gränsen till Råby träsk, som utgör ett naturskyddsområde vid myrens östra kant, och analyserades av Docent Jan Risberg (se fig. 1). Analysen visade på att det finns en god potential för att göra fördjupade studier som kan ha relevans både för en detaljerad kronologisk lanskapsrekonstruktion men också ger möjligheter för multiproxyanalyser av sedimenten. Detta kan ge insikter om fluktuationer av klimat och miljö i Östersjöregionen som har påverkat människorna i området. Förutom pollen och diatomeeanalyser samt dateringar av strandlinjeförskjutningen i området kan klimatpåverkan analyseras genom syreisotopanalys (18O) och chironomidförekomster (fjädermygga)

Ett 40-tal borrkärnor togs upp av Risberg och Martinsson-Wallin i Lina Myr under våren 2014 inom ramen för Martinsson-Wallins kurs, Arkeologi och miljö. Dessa sedimenter ligger till grund för en detaljerad kronologisk analys av olika sjö-och havsstadier för att kunna erhålla en ingående strandförskjutningsmodellering och landskapsrekonstruktion av området.

Fig. 1. Resultat av provborrkärna.

Sedimenten ska också användas för en ingående klimatanalys. Risberg har tidigare gjort detaljanalyser t.ex. av strandlinjeförskjutningen på Södertörn (Risberg m.fl. 2008).