Utmanad marginalitet: Skogsbygderna i Skandinaviens inland och världen utanför, 0 – 1500 e.Kr

Överhogdalsbonanderna är långt ifrån de enda exempel vi har på föremål som har rest långt innan de deponerades i Skandinaviens skogrika inland. Till exempel har en pung av ödleskinn, som artbestämts till en sydasiatisk varan, hittats i en vikingatida grav på Långön i Ångermanland. Men det fanns också föremål som reste från Skandinaviens skogrika inland ut i världen. Under senare år har nya metoder givit forskningen verktyg att kunna härleda ursprunget för många föremål som har hittats i de centrala jordbruksbygderna till Skandinaviens skogrika inland. Kvarnstenar i skiffrig sandsten från Malung, kammar i älg- och renhorn och björnskinn påträffade i gravar, centralplatser och städer från järnålder, vikingatid och medeltid är bara några exempel. Andra exempel är järn och tjära som producerades i skogarna, vilka var av avgörande betydelse för samhällsbyggandet i hela Skandinavien under järnålder, vikingatid och medeltid.

De upptäckter de nya, vetenskapliga metoderna har givit upphov till, skickar en utmaning till forskningen om kulturlandskapen i Skandinaviens skogrika inland. Hur var lokalsamhällena i inre Skandinavien organiserade? Hur utvanns resurserna i skogen? Hur kom produkterna att hamna i de centrala jordbruksbygderna? Uppenbarligen fanns utvecklade kontakter och system för utbyte mellan de centrala jordbruksbygderna och skogarna i inre Skandinavien under järnålder, vikingatid och medeltid. Men hur var dessa kontakter och utbytesformer strukturerade och organiserade?

Sammantaget pekar dessa frågor på att det finns en ”felande länk” i vår förståelse av de processer som utspelades i Skandinavien under järnåldern och medeltiden såsom bebyggelseexpansion, urbanisering och statsbildning. Utan kunskap om vad som utspelade sig skogen kan vi inte förstå det historiska skeendet, för vi får bara halva bilden. En orsak till kunskapsluckan är den rådande uppfattningen att inre Skandinaviens skogslandskap var marginalområden, och hade därför liten betydelse. Vi vill utmana den rådande uppfattningen, och istället lyfta fram lokalsamhällena i inre Skandinavien som innovativa miljöer där människor drev avancerade strategier i relation till de omgivande naturförutsättningarna och samhällsstrukturerna, och aktivt bidrog till skeendena i fullåkerbygderna.

I projektet kommer arkeologer, biologer och paleobotaniker undersöka det skogliga kulturlandskapet i inre Skandinavien genom en teoretisk ram som bygger på koncepten ’niche construction’, ’landscape domestication’ och ’entanglement’, och genom att studera relikta ’hotspots’ av biokulturarv. Med detta avses ett kombinerat perspektiv på synliga rester av tidigare aktiviteter i landskapet, i form arkeologiska lokaler, ortnamn och påverkan på skogens vegetation och topografi. Projektets kronologiska ram är år 0-1500 e. Kr.

Undersökningen kommer utföras i tre steg:
1. Skapa en överblick över rumslig utbredning av det biokulturarvet med hjälp av digitala register och verktyg, exempelvis geografiska informationssystem (GIS). Avsikten är att identifiera kluster, knutpunkter och regioner i tid och rum.
2. Jämföra olika regioner och analysera nätverk för att identifiera resurs- och produktionsområden, hantverksspecialisering, knutpunkter för handel och konsumtionsområden.
3. Bygga upp detaljerad kunskap om de sammanflätade socio-ekologiska processer som konstruerade nischer och biokulturarv genom djupstudier av två utvalda områden.

Resultaten från vårt projekt kommer inte bara att bidra med ny kunskap om de historiska skeendena i Skandinavien under järnåldern, vikingatiden och medeltiden, utan också att bidra till den antikvariska verksamheten att bevara det biokulturella arvet i våra skogar – vilka idag är utsatta för ett hårt tryck från konkurrerande verksamheter såsom omställning till bioekonomi och det mekaniserade skogsbruket.

Publikationer:

Hatlestad, K., Wehlin, J.; Lindholm, K.-J. (2021). Coping with Risk. A Deep-Time Perspective on Societal Responses to Ecological Uncertainty

in the River Dalälven Catchment Area and Sweden. Land, 10, 883. https://doi.org/10.3390/land10080883

Eddudóttir, S.D., Svensson, E., Nilsson, S. et al. (2021). The history of settlement and agrarian land use in a boreal forest in Värmland, Sweden, new evidence from pollen analysis. Veget Hist Archaeobot 30, 759–771. https://doi.org/10.1007/s00334-021-00829-y

Eriksson, O. (2020). Origin and Development of Managed Meadows in Sweden: A Review. Rural Landscapes: Society, Environment, History, 7(1): 2, 1–23. DOI: https://doi.org/10.16993/rl.51

Eriksson, O., Arnell, M.; Lindholm, K.-J. (2021) Historical Ecology of Scandinavian Infield Systems. Sustainability, 13, 817. https://doi.org/10.3390/su13020817

Lindholm, K-J., Ersmark, E., Hennius, A., Lindgren, S. and E. Svensson. 2021. Contesting Marginality: The Boreal Forest of Middle Scandinavia and the Worlds Outside. In: Symes, C. (ed.) Pp 9–35. The Global North: Spaces, Connections, and Networks from the Iron Age to 1650. The Medieval Globe 7.1

Lindholm, K-J. & A. Ekblom. 2019. A framework for exploring and managing biocultural heritage. Anthropocene 25. https://doi.org/10.1016/j.ancene.2019.100195

Svensson, E. (2019). Crisis or transition? Risk and resilience during the Late Medieval agrarian crisis. In: Brady, N. & C., Theune (ed.), Pp 171–183 Settlement Change Across Medieval Europe. Old Paradigms and New Vistas. Ruralia XII. Leiden: Sidestone Press

Masteruppsatser:

Sakarias Lindgren. 2019. Mötesplatser i fångstmarken: en rumslig studie av praktiker och kontaktnätverk i norra Mellanskandinavien under järnåldern http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-393511

Erik Nygren Wåhlin. 2020. Makt, rikedomar och kontakter - en rumslig analys av svärd i norra Sverige http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-419147

John Lind. 2021. Investigating catchwork water-meadows as a social-ecological conservation opportunity with focus on Jämtland http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-446459

Alexandra Cochrane. 2021. Identifying and Situating the Medieval Ragundaskogen: A Tale of Forest, Fish and Farmers http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-446330

Petter I. Larsson. 2021. Continuous Presence: A Historical Ecology of Ängesviken, Jämtland http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-457590

Följ gärna projektet på Facebook: https://www.facebook.com/groups/348842382302421