Monografi eller sammanläggningsavhandling?

När du söker till forskarutbildningen har du förmodligen redan ett tänkt avhandlingsämne. Tillsammans med din handledare planerar du både utbildning och avhandlingsstruktur för de fyra år som forskarutbildningen tar.

Det är viktigt att förstå att du söker till en utbildning i hur man blir forskare, och att du därför inte behöver ha ett färdigt manus redan när du söker! När du och din handledare diskuterat fram hur ditt projekt ska struktureras och avgränsas har du redan kommit en bit på vägen. Din forskningsuppgift kommer att justeras och putsas på i flera olika versioner.

Den vanliga synen på en avhandling är att man skriver en bok, från början till slut. Det är också många som gör så, och avhandlingen kallas då för en monografi. Andra skriver flera olika artiklar som publiceras i välrenommerade tidskrifter efter noggrann s k peer review - experter som läser texten och bedömer dess vetenskapliga kvalitet. För att få ihop en sådan sammanläggningsavhandling skriver man också en kappa - ett större kapitel som binder samman de olika publicerade artiklarna.

Andreas Hennius skriver en sammanläggningsavhandling. Med två artiklar publicerade planerar han ytterligare två och så den sammanfattande, omslutande kappan.  Läs mer om Andreas här.

Henriette Rödland skriver sin monografiavhandling om social ojämlikhet och slaveri i förkoloniala östra Afrika. Läs mer om Henriette här. 

Oavsett om du skriver en monografi eller en sammanläggningsavhandling kommer dina kapitel/artiklar att diskuteras på det högre seminariet i ditt ämne. Dina doktorandkollegor och institutionens lärare och forskare läser, kritiserar och ger goda råd, och du gör motsvarande för andra. Seminarietillfällena ger en god övning inför disputationen, där du offentligt får försvara din text.