WebGIS: Gamla Uppsala

I Gamla Uppsala har man gjort utgrävningar ända sedan 1600-talet. Det har grävts många schakt genom åren, men de har oftast varit små och dokumentationen från de tidiga insatserna är i regel fragmentarisk. Idag kan ingen enskild person ha grepp över alla arkeologiska undersökningar och därför är det svårt att förmedla resultaten till allmänheten. Bristen på överblick resulterar lätt i att endast de största och mest visuella objekten blir beskrivna och tolkade.

Under 2008 påbörjade Institutionen för arkeologi och antik historia i Uppsala ett forskningsprojekt i Gamla Uppsala i samarbete med Upplandsmuseet och flera andra institutioner där Riksantikvarieämbetets museum i Gamla Uppsala har spelat en stor roll ur förmedlingssynpunkt.

I detta projekt som finansieras med FoU-medel från Riksantikvarieämbetet, har allt material samlats i en GIS-databas (GIS=Geografiskt informationssystem). I nuläget har 38 undersökningar lagts in i databasen. Samtliga undersökningar har digitaliserats till en enhetlig datastruktur i programmet ArcGIS, vilket innebar att information från en rad olika källor och mediaformat hanteras eftersom undersökningarna som lagts in sträcker sig från 1847 till våra dagar.

Arbetet har nu dels blivit en resurs för arkeologers och antikvariska myndigheters tolkningar och handläggningar av fornlämningskomplexet och vi har också skapat ett underlag för att kunna tillgängliggöra platsens arkeologi, vilket är projektets andra steg.

För att på bästa sätt kunna visa GIS-datan har vi skapat detta WebGIS . Det innebär att vem som helst kan gå få tillgång till den information som har tagits fram. Här kan man själv undersöka arkeologiska utgrävningar och jämföra dessa med historiska kartor. Dessutom presenteras undersökningarna i en kortfattad beskrivning. På så sätt blir det möjligt för alla att studera Gamla Uppsalas arkeologi och historia via internet. För den som vill ha tillgång till grunddata för att arbeta vidare med informationen i ett eget GIS-program är det möjligt att få GIS-data direkt, antingen genom att kontakta projektet eller Svensk Nationell Datatjänst, som framöver kommer att förvalta dessa uppgifter.

Databasen över utgrävningar har kompletterats med flera typer av kartunderlag. En ny form av höjddata som kommit på senare år, är så kallad laserskannad höjddata, som i detta fall tagits fram av Uppsala kommun. Efter en bearbetning av denna får vi en mycket god bild av områdets topografi och av de fornlämningar som är synliga ovan mark. Dessutom har rektifierat och georefererat ett antal historiska kartor. Dessa innehåller ofta information om fornlämningar som kanske har försvunnit sedan kartorna upprättades. De ger inte minst en inblick i ett landskap som förändrats dramatiskt efter det maskinella jordbrukets intrång och framväxten av dagens villaförort.

Gamla Uppsala kommer att vara föremål för ett flertal olika undersökningar under de närmaste åren. Exempelvis genomförs det nu stora undersökningar genomföras i samband med ombyggnationen av Ostkustbanan förbi Gamla Uppsala och det planeras även flera forskningsinriktade undersökningar av Kungsgårdsområdet och dess omgivningar. Framöver kommer informationen och kunskapen om Gamla Uppsalas historia och förhistoria byggas på, fördjupas och förändras på flera plan. Genom att uppdatera GIS-databasen kan dessa uppgifter inkluderas i befintliga system och snabbt spridas via internet.

Som en del i det fortsatta arbetet med att tillgängliggöra och förmedla resultat och tolkningar kommer vi framöver att arbeta mer med metoder för att presentera resultat i form av 3D-modeller och ”Virtual Reality”-applikationer. Fördelen med att skapa virtuella modeller av resultaten är att det blir lättare att förmedla tolkningar av undersökningarna för en bred publik, samt i förlängningen förhoppningsvis kunna interagera med miljön och själv röra sig i den. Dessutom utgör själva processen med att skapa dessa modeller en viktig del i arbetet med att förfina tolkningar och testa hypoteser kring hur man förstår de arkeologiska lämningarna. Genom att skapa modeller för olika perioder blir det även möjligt att visa upp Gamla Uppsalas utseende och förändring från forntiden fram till idag

Tidig arbetsversion av en rekonstruktion av ett järnåldershus.