Arkeologi, fortsättningskurs B, 30 hp

Fortsättningskursen Arkeologi B ger dig fördjupade kunskaper i arkeologiskt källmaterial och också grundläggande kunskaper i osteologi, landskapsanalys och GIS (Geografiska Informationssystem). I kursen ingår också en fältkurs med arkeologisk utgrävningsmetodik, fyndhantering och rapportskrivning.

Undervisningen sker både i Uppsala och i Visby.

Följande kurser ingår:

Geografiska Informationssystem (GIS) 7,5 hp

Arkeologi, samhälle och miljö 7,5 hp

Arkeologi, samhälle och kulturarv 7,5 hp

Fält/arkivkurs II 7,5 hp

Kursen är en introduktion till arkeologiska perspektiv på landskap. Det ger deltagare färdigheter i att arbeta med GIS, kunskap om hur GIS används för att analysera arkeologiska frågor och en grundläggande förståelse av studiet av förhistoriska fynd och fyndförhållanden ur ett landskapsarkeologiskt perspektiv.

Efter kursen förväntas du kunna:

• formulera en arkeologisk frågeställning som är lämpad för en modern GIS-analys
• med hjälp av GIS hantera rumsliga aspekter av arkeologiska material, såsom information från inventeringar, utgrävningar och befintliga databaser
• grundläggande begrepp och terminologi för GIS-baserad rumslig analys
• arbeta med ett projektarbete i grupp och presentera det i tal, skrift och bild

Kursen ger kunskaper i hur människa och miljö samverkar genom analyser av exempel från olika delar av världen och från olika tider. Det fördjupar sig i olika metoder och analytiska redskap för att förstå och analysera miljö- och sociala förändringar och ger också redskap för att problematisera hållbar utveckling, kulturmiljövård och landskapsplanering.

Efter kursen förväntas du kunna:

• analysera hur olika faktorer samverkar i formandet av landskap och miljö
• problematisera olika metoder och teoretiska ramverks tillämpning i tolkandet av ett landskap
• applicera olika metoder och ett eller flera teoretiska ramverk i tolkningen av ett landskap
• skriva en individuell akademisk uppsats.

Kursen tar upp det förhållande att arkeologi och kulturminnesvård inte är objektiv och neutral i sitt förhållande till forntiden. Arkeologer är präglade av sin samtid och tar därför i praktiken och i sin forskning ställning till samtidens stora frågor. Detta speglas också i arkeologins utveckling som kursen belyser med exempel i ett globalt och idéhistoriskt perspektiv. Arkeologins förhållande till nationalstaten, samt koloniala och postkoloniala samhällen, liksom frågan om etnicitet och kulturell identitet behandlas.

Efter kursen förväntas du kunna:

• redogöra för vad kulturminnesvård inbegriper
• belysa hur samhället påverkar arkeologin och vice versa
• resonera kring arkeologins förhållande till begrepp som nationalstaten, koloniala och postkoloniala samhällen, etnicitet och kulturell identitet.

Kursen ger kunskaper i arkeologisk fältverksamhet eller arkivstudier, där planering och genomförande tydliggörs. Vikt ligger på kännedom om olika metoder såsom kvalitativ och kvantitativ grävteknik, fosfatanalys, digital kartering etc, vilka diskuteras och/eller tillämpas.

Olika kvalitativa och kvantitativa statistiska analysmetoder oms¨ätts också praktiskt i relation till det arkeologiska källmaterialet. Vid arkivstudier övas olika analytiska färdigheter. Fältanteckningar och fyndanalyser sammanställs i individuella skriftliga uppgifter och gruppbaserade rapporter. Krsen innebär ett ökat vetenskaplgt ansvar för deltagare med tidigare fältarkeologisk erfarenhet.

Efter kursen förväntas du kunna:

• redogöra för principerna hur man planerar och utför en arkeologisk undersökning i förhållande till en forkningsfrågeställning
• tillämpa och, vid tidigare erfarenhet i fält eller arkiv, i viss mån lära ut grundläggande metodik
• hantera, dokumentera, analysera och tolka ett arkeologiskt källmaterial på kvalitativa och kvantitativa grunder.