Erika Weiberg

erika.weiberg@antiken.uu.se

Min specialistkompetens ligger inom egeisk förhistoria, med inriktning på landskaps- och bosättningsarkeologi och miljö- och samhällsdynamik.

I all min forskning tycker jag det är viktigt att försöka hitta modeller för att lyfta fram den mänskliga upplevelsen av livet, i stort och smått. Betydelsefullt blir då analyser av det arkeologiska materialet på detaljnivå för att få fram lokala och regionala variationer och händelseförlopp. Jag kombinerar gärna studier akreologiskt material på mikronivå med analyser av generalla trender på samhällsnivå, för att förstå lokala och regionala variationer och händelseförlopp. Målet är att på ett välinformerat och meningsfullt sätt lyfta fram möjligheterna och begränsningarna i det arkeologiska materialet, och därmed försöka placera in de förhistoriska individerna i en multidimensionell verklighet, skapad av människorna i aktiv interaktion med sin omgivning.

Sedan tio år tillbaka jobbar jag även tillsammans med klimat- och miljöforskare för att försöka applicera mitt intresse för människans roll i historien och i en större miljöhistorisk verklighet. Jag har närmat mig frågan via studier av samhällsomdaningar från neolitikum till romersk tid, med fokus på bronsåldern, samt deras korrelation till klimat- och miljöförhållanden.

Key words: Grekisk förhistoria, med tyngdpunkt på bronsåldern på det grekiska fastlandet (ca. 3100-1000 BC): miljö- och samhällsdynamik, landskapsarkeologi, klimatrekonstruktioner, rumslig analys, samhällsomdaningar, resiliens, sårbarhet, tvärvetenskapliga metoder.

Pågående projekt

Klimat och samhälle under bronsåldern på Peloponnesos (Grekland)

AVSLUTADE PROJEKT

Domesticerade landskap på Peloponnesos (2015-2020)

Projektet utvärderade hur samspelet mellan människor och natur påverkat samhällsutvecklingen under olika tidsperioder. Genom ett historiskt-ekologiskt perspektiv kombinerades historiska källor och arkeologiskt material med miljö- och klimatrekonstruktioner, ett tvärvetenskapligt angreppssätt som gav en ökad förståelse av kopplingen mellan miljöhistorisk och kulturhistorisk förändring på Peloponnesos från stenåldern till och med den romerska perioden (4000 f.Kr.–300 e.Kr.).  Genom att kombinera humanistiska och naturvetenskapliga metoder och forskningsperspektiv utvärderades människans roll i att förändra de peloponnesiska landskapen genom historienoch bidrog till en bättre förståelse kring hur olika typer av sociokulturella strukturer och ekonomier hanterade och förändrade sina miljöer till beboeliga och brukbara landskap i ett långtidsperspektiv.

Projektet tilldelades fyraåriga projektmedel från Vetenskapsrådets speciella satsning på komparativ forskning (2014). Medverkande: Erika Weiberg, Anton Bonnier, Martin Finné, Karin Holmgren (SU), Jed Kaplan (University of Lausanne).

Samhällen i förändring (2012-2014)

I projektet studerades samhälleliga omdaningsperioder under den grekiska bronsåldern ur ett resiliensperspektiv, dvs. genom analyser av olika systems förmåga att klara av förändring och vidareutvecklas. Denna förmåga är central för dagens studier kring hållbar utveckling och även ett växande fokus inom arkeologiska studier. En central tankemodell är teorin kring dynamiska cykler (eng. ”adaptive cycles”), som hjälper till att tydliggöra hur kontinuitet och förändring alltid fungerar parallellt om än på olika nivåer och med varierande tidsperspektiv. I två tvådelade fallstudier studerades två samtida samhälleliga upp- och nedgångsperioder att i syfte att studera vari förändringen låg och hur kontrasterna kan förstås: 2300-2100 f.Kr. (de senare delarna av den tidiga bronsåldern) och 1600-1400 f.Kr. (de tidgare delarna av den sena bronsålderna), i en jämförelse av utvecklingen på det grekiska fastlandet och på Kreta.

Projektet tilldelades 2011 treåriga projektmedel från Riksbankens Jubileumsfond och Vetenskapsrådet.

Svunna landskap

Detta var ett samarbetsprojekt mellan två forskare vid forskare vid Institutionen för arkeologi och antik historia, Uppsala universitet, och tre vid Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi, Stockholms universitet. Syftet var att upprätta en miljösekvens genom isotopanalys av grottstenar och sedimentering i landskapet Argolis, Grekland, för att nå nya insikter om förhållandet mellan samhälle och miljö i regionen, samt i egeiska området i stort. Mitt delansvar var här att tillhandahålla ett historiskt sammanhang till resultaten för analysen av droppstenarna. Arbetet fortsätter inom projeketet Domesticated Landscapes of the Peloponnese (DoLP).

The Purpose of Pots

Projektets utgångspunkt är ett ställningstagande emot den deskriptiva metodens dominans vad gäller studier den tidighelladiska periodens keramik, dvs. keramik från den tidiga bronsåldern på det grekiska fastlandet (c. 3000-2000 BC). Genom att tillföra detaljerade, kontextspecifika analyser kommer jag att kunna presentera ny forskning som argument för en ny, alternativ och fördjupad syn på olika aspekter av tidighelladisk keramik. I det pågeånde arbetet med artiklar gör jag kritiska granskningar av tidigare analyser av keramiskt material från tidighelladiska bosättnings-, respektive gravmiljöer, där fokus ligger på den potential som finns i att se bosättnings- och gravfynd inte enbart som ting utan som utvalda, använda och deponerade i en social miljö.

Mykenska terrakottafiguriner

Jag har publiceringsansvar för de kvinnliga, mykenska terrakottafigurinerna från de äldre grävningarna på Mastos, Berbati, Grekland.

The Urban Mind 

Detta projekt tilldelades 2008 ett Mistra Idea Support Grant och syftar i sin helhet åt att sammanföra humanistiska och naturvetenskapliga forskningsmetoder för att analysera det relationen mellan urban utveckling och klimatfaktorer ur ett historiskt perspektiv - från urbanismens barndom för 10 000 år sedan fram till idag. Jag var delansvarig för delprojektet 'Liveable landscapes in prehistoric Greece'. Detta delprojekt fokuserade på de de olika bronsålderskulturernas blomstring och nedgång på det grekiska fastlandet, och den grekiska statsstatens framväxande några hundra år senare utifrån fyra tidsfokus. Det handlar om fyra kulturella övergångsperioder som kännetecknas av tydliga samhälleliga omdaningar, som ofta kopplas bland annat till klimat- och miljöförändringar. 

Projektet resulterade 2010 i en bok med titeln The Urban Mind. Cultural and Environmental Dynamics.