Gullög Nordquist

gullog.nordquist@arkeologi.uu.se

Efter att ha jobbat som lärare, professor i antikens kultur och samhällsliv, och institutionsprefekt i många år använder jag nu min tid som pensionär med forskning på flera områden. I centrum för min forskning står grekiska samhällen under brons- och järnålder, särskilt frågor som rör människors levnadsförhållanden, genus, produktion och sociala grupperingar. Som fältarkeolog har jag arbetat främst i Grekland. Några exempel:

I bronsåldersbyn Asine i Argolis liknade människors levnadsvillkor ca. 2000-1600 f.Kr. fattiga områden i tredje världen idag. Det var ämnet för min avhandling från 1987, A Middle Helladic Village: Asine in the Argolid (Boreas 16). Men det fanns sociala skillnader som efter 1600 f.Kr. kulminerade hos en elit. Denna profilerade sig genom gästfrihet och festande – man hittar man allt fler kärl för mat och dryck både i husen och i gravarna för män, kvinnor och även barn. En annan aspekt på arkeologiskt material är mer praktiskt: att handha och förvalta det så att det är tillgängligt för forskare över hela världen. Därför har jag som pensionär arbetat mycket med Asinesamlingen i Uppsala och hur den ska tillgängliggöras.

I Tegea i Arkadien har jag i en norskt ledd utgrävning undersökt två tempel från ca. 700 f.Kr. i en helgedom till Athena Alea. De var enkla byggnader byggda i lerkliningsteknik, långt mer anspråkslösa än det tempel som uppfördes på 300-talet f.Kr. och sades vara det största och vackraste på hela Peloponnesos. Framför de enkla byggnaderna fanns en djup grop, s.k. bothros, fylld av rester från offer: svart sotig jord med djurben, keramik och småfynd, bl.a. guldornament, från ca. 900 till 750 f.Kr. Fynden belyser utvecklingen av kulten under tiden då det klassiska grekiska samhället börjar växa fram.

Zeus Lykaios askaltare. På bergstoppen Lykaion i Arkadien finns ett askaltare till Zeus. Det visade sig att fynd i altaret kunde dateras ända från slutet av yngre stenåldern. Av de amerikanska utgrävarna blev jag ombedd att studera fynden från mellersta bronsåldern eftersom jag redan bearbetat mellanbronsålderskeramik från American Argolid Exploration Project. Läget på en bergstopp och fyndens karaktär antyder att det kan ha rört som om rituella aktiviteter på platsen redan under förhistorisk tid. Under mellersta bronsålder verkar området ha haft vissa kontakter söderut, mot Lakonien, att döma av viss importkeramik men i huvudsak var fynden av lokal eller regional karaktär.

Kninnors och barns levnadsvillkor, och grekisk musik från 400-talet f.Kr., dess funktion i sin samtid och musikernas villkor, är andra områden som intresserat mig. Likaså har jag arbetat en del med publikation av grekisk keramik från områdena längs Turkiets västkust i det stora samlingsverket Corpus Vasorum Antiquorum. Jag har också intresserat mig för hur Det Förflutna skapas och utnyttjas. Varje nutid behöver och har ett förflutet. Men när det förflutna fakskt fanns var det inte förflutet, utan nutid. Denna paradox innehåller många teoretiska och etiska aspekter och det är viktigt att studera och problematisera sådana frågor, inte minst eftersom Det Förflutna utnyttjas av många i nutiden, inte minst politiskt, för att legitimera olika gruppers anspråk och syn på sig själva och andra.