Gullög Nordquist

gullog.nordquist@arkeologi.uu.se

Efter att ha jobbat som lärare, professor i antikens kultur och samhällsliv, och institutionsprefekt i många år använder jag nu min tid som pensionär med forskning på flera områden. I centrum för min forskning står grekiska samhällen under brons- och järnålder, särskilt frågor som rör människors levnadsförhållanden, genus, produktion och sociala grupperingar. Som fältarkeolog har jag arbetat främst i Grekland. Några exempel:

Asine En aspekt på arkeologiskt material är mer praktiskt: att handha och förvalta det så att det är tillgängligt för forskare över hela världen. Därför har jag som pensionär arbetat mycket med den stora Asinesamlingen i Uppsala och hur den ska tillgängliggöras.

I bronsåldersbyn Asine i Argolis var ämnet för min avhandling från 1987, A Middle Helladic Village: Asine in the Argolid (Boreas 16). Människors levnadsvillkor i Asine ca. 2000-1600 f.Kr. liknade fattiga områden i tredje världen idag. Sociala skillnader ökade efterhand och kulminerade efter 1600 f.Kr. hos en elit. Den profilerade sig genom gästfrihet och festande – man hittar man allt fler kärl för mat och dryck både i husen och i gravarna för män, kvinnor och även barn.

Mitt senaste projekt är att studera de över 1000 fragmenten av taktegel från tidig bronsålder, c. 2700-2500 f. Kr.,  som hittades i Asine under grävningarna 1926. Teglen är av terrakotta, dvs bränd lera. På andra platser har man hittat taktegel som  hört till stora och dominerande sk korridorhus, men i Asine verkar tegel i stället ha utgjort tak på flera mindre  byggnader.

I Tegea i Arkadien har jag i en norskt ledd utgrävning undersökt två tempel från ca. 700 f.Kr. i en helgedom till Athena Alea. De var enkla byggnader byggda i lerkliningsteknik, mycket anspråkslösa i jämförelse med det tempel som uppfördes på 300-talet f.Kr. och sades vara det största och vackraste på hela Peloponnesos. Framför de enkla byggnaderna fanns en djup grop, s.k. bothros, fylld av rester från offer: svart sotig jord med djurben, keramik och småfynd, bl.a. guldornament, från ca. 900 till 750 f.Kr. Fynden belyser utvecklingen av kulten under tiden då det klassiska grekiska samhället börjar växa fram.

Zeus Lykaios askaltare, på bergstoppen Lykaion i Arkadien. I altaret påträffades fynd som kunde dateras ända från slutet av yngre stenåldern. Av de amerikanska utgrävarna blev jag ombedd att studera fynden från mellersta bronsåldern eftersom jag redan bearbetat mellanbronsålderskeramik från American Argolid Exploration Project. Läget på en bergstopp och fyndens karaktär antyder att det rör som om rituella aktiviteter. Under mellersta bronsålder verkar området ha haft vissa kontakter söderut, mot Lakonien, att döma av viss importkeramik men i huvudsak var fynden av lokal eller regional karaktär.

Kvinnors och barns levnadsvillkor, och grekisk musik från 400-talet f.Kr., dess funktion i sin samtid och musikernas villkor, är andra områden som intresserat mig.

Publikationer

Senast uppdaterad: 2022-11-28
Skriv ut