Christoph Kilger

christoph.kilger@arkeologi.uu.se

Vi lever i en rastlös och uppkopplad värld där globala ekonomier och marknadens osynliga hand bestämmer våra liv i allt större omfattning. Detta gör studier om ekonomiska och sociala relationer i det förflutna till ett angeläget forskningsfält som kan ge svar på grundläggande och återkommande frågor i vår samtid.

Studier av vikingatidens och medeltidens ekonomi är dynamiska forskningsfält som har utvecklats under senare år. Att upptäcka mångfalden av tankevärldar och idéer i de materiella källorna om vad som konstituerar värde i både förhistorisk och historisk tid är mitt huvudsakliga forskningsintresse. Betalningsmedel i dess olika skepnader som t.ex. mynt, viktlod, hacksilver är mycket spännande eftersom de kan ses som gränssnitt mellan den materiella och immateriella världen.  I sin vardaglighet speglar de olika praxis och rutiner och ger inblick i hur man resonerade i olika situationer, men också vad som ansågs som rationellt och allmängiltigt.

Ett annat intressefält som jag har arbetat med i undervisningen och forskningen är den urbaniserade landsbygden på Gotland. Utgångspunkt för dessa studier är fynden från seminariegrävningarna i Västergarn som Högskolan på Gotland genomförde där mellan 2005 och 2013. Vi har handlett flera studenter på kandidatnivå som har arbetat med materialet från undersökningarna (se länk/dokument Västergarn – Små berättelser i monumentens skugga). Den som är intresserad att skriva sin kandidat- eller master uppsats är välkommen att ta kontakt med mig.

Min nuvarande forskning ägnar jag åt att kartlägga och tolka myntfynd i gotländska kyrkor inom ramen av forskningsprojektet ”Religion and Money”. Projektet har samlat forskare från Norden och Storbritannien och är finansierad av Norges Forskningsråd i tre år mellan 2014-2016. Projektet leds av en forskarggrupp vid Kulturhistoriskt Museum i Oslo. Den som är intresserad av projektet och av frågor som berör religion och pengar kan följa projektets blog ”Religion and Money. Economy of Salvation in the Middle Ages” .

I mitt delprojekt Coins in transactions and liturgy - Studying monetary and ritual space in Bunge church on medieval Gotland, 12th – 16th centuries undersöker jag myntfynden från Bunge kyrka på norra Gotland och hur mynt kom till användningen i den rituella och liturgiska praxisen (Fig. 1). I ett annat delprojekt Intimacies of monetary space. The use and significance of coins in sacred and domestic contexts in medieval Västergarn, Gotland jämförs myntanvändningen i kyrkliga och urbana miljöer under medeltiden innanför Västergarnsvallen.

Fig. 1. GIS karta som visar spridningen av ca 4000 mynt i Bunge kyrka, norra Gotland.

Här följer en kort synopsis om min tidigare vetenskapliga produktion

Monetariseringar i det västslaviska gränsområdet
I min avhandling ”Pfennigmärkte und Währungslandschaften” från år 2000 presenteras en sammanhängande kronologisk ramverk för alla kända tyska myntorter i det östliga Sachsen mellan ca 960 och 1125. Kronologin bygger på en jämförande och strukturell studie av mynt- och silverdepåer från Sverige och Östtyskland. Med myntfyndanalysen och myntortskronologin som utgångspunkt skisseras sedan olika monetära utvecklingar i de östliga regionerna i det Tyska kejsarriket och i det angränsande elbslaviska området. Arbetet präglas av numismatiska och penninghistoriska frågeställningar. Det övergripande syftet i arbetet är att förstå hur mynt som de mycket vanliga Sachsenpfennige kunde få status som allmänt accepterade betalningsmedel bland de fria Elbslaverna under 1000- talet (Fig. 2).

Fig. 2. Sachsenpfenning präglad i det tysk-slaviska markområdet på 1020-talet

Monetaritet, myntherrar och myntanvändare

Mynt har i regel använts för att skriva institutionell och politisk historia där eliten och myntherrarna står i rampljuset. Mynt förmedlar den politiska maktens budskap och intentioner men satt i cirkulation som betalningsmedel kunde de läsas och användas på en mängd olika sätt som gav upphov till nya meningar och konstellationer. Myntanvändarna får i ett sådant perspektiv en egen aktiv roll och möjligheter att använda sig av mynten i motsatt riktning till den ursprungliga intentionen. Under medeltiden strukturerar utmyntningen nya ekonomiska konstellationer vilket ledde till oförutsedda konsekvenser för den styrande makten. I motsats till monetariseringsbegreppet som framhäver en progressiv samhällsutveckling argumenterar jag för att införandet av mynt som ett statligt sanktionerat värde- och betalningsmedium kan också betraktas som en konfliktfylld, men också som en frigörande process, där myntbrukarna flyttar fram sina positioner. Monetaritet betonar i motsättning till monetarisering de monetära konnotationerna, det partikulära och det historiskt säregna i pengabruket.

Sigtunamyntningen – Mellan viktekonomi och myntekonomi
Den senvikingatida myntningen i Sigtuna framstår fortfarande som svårbegriplig i ett penninghistoriskt perspektiv. Jämförelsen mellan arkeologiska, numismatiska och skriftliga källor tyder snarare på att utmyntningen hade hybrida kvaliteter, som innehåller element av mynt- och viktekonomiskt tänkande. I studien ”Hacksilver, Weights and Coinage” argumenterar jag att silverhalten fick ökad betydelse i transaktionerna under senvikingatiden och förde till att man praktiserade växelkurser för olika slags silver som t.ex. hacksilver och myntat silver, engelska pennies, arabiska dirhemer och tyska denarer. De nya kristna kungarna kunde utnyttja denna situation genom att introducera sina höghaltiga engelskinspirerade silvermynt till en högre växelkurs i städer och marknader som de kontrollerade. Myntens ostandardiserade vikt och prägling tyder på att dessa mynt fortsatt vägdes, vilket också var i tråd med den fortsatt rådande viktekonomin.

Skrapa, tälja och böja mynt - Praxis och rutiner

Hur kan man studera betalningsrutiner, användningen av silver under vikingatiden och vad detta kan säga om relationen mellan ekonomi och samhälle? Att synliggöra den transaktionella sfären i den vikingatida silverhandeln öppnar för ett vitt fält med nya frågeställningar och tolkningsmöjligheter. Begreppet silverhantering utvecklas i artiklarna ”Silver handling traditions during the Viking Age” och ”Wholeness och Holiness”. Den senvikingatida proberingstraditionen ”pecking” och ”bending” utvecklades som en praktik för att bedöma silvrets lödighet och renhet men kan också ses som ett ritual för att sanktionera en affärsuppgörelse mellan två handelspartner (fig. 3).  Silverhanteringen omfattar också den konceptuella och intellektuella dimensionen i utbytes- och handelssfären.  Hur räknade och värderade man silver och guld som betalningsmedier och hur var det möjligt att kopiera, kalibrera och förmedla viktstandarder?

Fig. 3. Att tälja skór. Rekonstruktion om hur man testade silverhalten av ett senvikingatida mynt

Vikingatida städer, monetära gränssnitt och dirhem-enklaver
Mellan 2003 och 2007 arbetade jag som post-dok i projektet Kaupang-undersøkelsen vid Universitetet i Oslo. Utgångspunkt i studierna var de arkeologiska undersökningarna vid handelsplatsen Kaupang i Vestfold. I essän ”Woleness and Holiness” studeras handelsutbyten mellan skriftbrukande statssamhällen i Europa och järnålderssamhällen i Nordeuropa ur ett biografiskt och kroppsligt-morfologiskt tolkningsperspektiv. I detta perspektiv lyfter jag fram idén att värde och standard materialiserades i föremålen som tjänade som betalningsmedel som mynt, ringsilver, hacksilver och varupengar.  I en annan studie ”Kaupang from afar” kartläggs olika faser av dirhemimporten under 800-talet och början av 900-talet. Syftet med studien är att kunna länka de talrika dirhemerna från Kaupang till den östliga dirhemimporten. Resultatet visar att Kaupang och andra handels- och centralplatser i Sydskandinavien utvecklades under 800-talet till enklaver för handeln med dirhemer och hacksilver.

Depåer och material literacy
Myntens betydelse utanför sin ursprungliga monetära kontext är ett växande forskningsområde. I artikeln ”Kombinationer av föremål” har jag studerat användningen av mynt som element i kvinnogravar och i en grupp säregna depåer från vikingatiden. Kännetecknande för dessa depåer är förekomsten av smycken som tillhör den kvinnliga dräktuppsättningen, guld-, silver- och bronsföremål.  En jämförelse av föremålskombinationen mellan dessa depåer och rika kvinnliga gravar visar tydliga likheter. Mynten i dessa kontexter användes som hängsmycken och även andra föremål som de karakteristiska mittspännena har uppenbarliga kopplingar med den kvinnliga sfären. Att uppfatta dess speciella depåer med sina kompositioner som ägodelar av kvinnor öppnar för många spännande tolkningsmöjligheter. De återkommande och stereotypa föremålskombinationerna verkar följa vissa teman. Föremålen kan tolkas minnesverktyg av det förflutna. Smyckeuppsättningarna kan liknas texter som berättar kvinnans och släktens historia.

Ormar, skatter, kvinnor och land
Att många av de gotländska vikingatida silverdepåerna materialiserar förställningar om släktskap, rikedom och ägandet visar studien av de klassiska gotländska armbyglarna ”Hoards and sinous snakes” (i manus). I den morfologiska analysen argumenteras att armbyglarna och även de sydskandinaviska Duesminde ringarna skulptera ormar (fig. 4). Det timglassformade mönstret och utformningen av ringkroppens ändar med huvudet och käke visar en slående likhet med huggormarnas kropp.  Jämförelsen med skriftliga källor, som Edda- och Skaldediktningen och den kontextuella analysen tyder på att armbyglarna-som-ormar kan tolkas som apotropäiska symboler, som depåns väktare.

I ett kommande arbete kommer jag argumentera för att armbyglarna kan länkas till unga kvinnor i giftasåldern. I det gotländska samhället var familjernas makt och anseende helt beroende på ägandet av land. Ökad tillgång till silver under 800-talet förde till nya konstellationer och möjligheter. Som bärbar och delbar rikedom kunde silver användas som ett nytt materiellt medium, vilket gav ett utökat förhandlingsutrymme i äktenskapstransaktioner mellan släkterna. Silverskatterna och särskild ormdepåerna kan därför tolkas som ingifta kvinnors förmögenheter.

Fig. 4. Gotlandic silver bracelet (sw. armbygel) with pointed triangels and zig zag pattern, Tänglings (tpq 945/6), (Stenberger 1947, pl. 39:8).

  • Kilger, Christoph; Toplak, Matthias

    Ein dichtes Netz. Händler und Fernhandelsnetzwerke

    Ingår i Die Wikinger, s. 197-207-, 2019.

  • Kilger, Christoph

    Silver, Land, Towns, and the Elites: Social and Legal Aspects of Silver in Scandinavia c. 850-1150

    Ingår i Nordic Elites in Transforamtion, c. 1050-1250, Volume I, s. 130-160-, 2019.

  • Söderström, Ulrika; Kilger, Christoph

    Medeltida bebyggelsespår innanför norra delen av Västergarnsvallen?: Arkeologisk undersökning 2017 Ammor 1:18, Västergarn socken, Gotlands kommun, Gotland

    2017.

    Open access
  • Kilger, Christoph

    Hoards and sinous snakes: Significance and meaning of ring ornaments in Early Viking Age hoards from Gotland

    Ingår i Small things - wide horizons, s. 35-42, 2015.

    Open access
  • Kilger, Christoph

    Mitqal, gewicht und Dirhems: Aspekte monetärer Praxis in der frühmittelalterlichen Silberökumene des Ostseeraums

    Ingår i Fernhändler, Dynasten, Kleriker, s. 17-40, 2015.

  • Kilger, Christoph; Elfver, Frédéric; Svedjemo, Gustaf

    Mynt och bebyggelse: Bebyggelseutvecklingen inom Västergarnsvallen ur ett numismatiskt perspektiv

    Ingår i Myntstudier, s. 74-89, 2015.

  • Kilger, Christoph; Söderström, Ulrika; Andreeff, Alexander; Svedjemo, Gustaf et al.

    Medeltida hus i Västergarn: rapport från arkeologisk undersökning 2012: Snauvalds 1:2, Västergarn socken, Gotland

    2014.

  • Kilger, Christoph; Elfver, Frédéric

    Myntfynden från Västergarn

    Ingår i Nordisk Numismatisk Unions medlemsblad, s. 73-82, 2014.

  • Kilger, Christoph

    Hack-Silver, Weights and Coinage: The Anglo-Scandinavian Bullion Coinages and their Use in Late Viking-Age Society

    Ingår i Silver Economies, Monetisation and Society in Scandinavia, Ad 800-1100, s. 259-280, 2011.

    Open access
  • Kilger, Christoph

    Kaupang from Afar: Aspects of the Interpretation of Dirham Finds in Northern and Eastern Europe between the Late 8th and Early 10th Centuries

    Ingår i Means of Exchange, s. 199-252, 2008.

    Open access
  • Kilger, Christoph

    Kombinationer av föremål - de vikingatida mittspännedepåerna

    Ingår i Facets of archeology, s. 323-338, 2008.

  • Kilger, Christoph

    Sachsenpfennig i Grisebjerggårdfyndet (tpq 942/3): en ny pusselbit i den tyska mynthistorien

    Ingår i Nordisk Numismatisk Unions medlemsblad, s. 15-20, 2008.

  • Kilger, Christoph

    Wholeness and Holiness: Counting, Weighing and Valuing Silver in the Early Viking Period

    Ingår i Means of Exchange, s. 253-325, 2008.

    Open access
  • Kilger, Christoph

    Coin finds and the idea of monetary space

    Ingår i Nordisk Numismatisk Årsskrift - Scandinavian Numismatic Journal, s. 208-227, 2006.

  • Kilger, Christoph

    Recension av Søren M. Sindbæk: Ruter og rutinisering. Vikingetidens fjernhandel i Nordeuropa. Multivers Academic. Köpenhamn 2005

    Ingår i Primitive tider, s. 97-99, 2006.

  • Kilger, Christoph

    Silver-handling traditions during the Viking Age: Some observations and thoughts on the phenomenon of pecking and bending

    Ingår i Coinage and History in the North Sea World, c. AD 500-1250, s. 448-465, 2006.

  • Kilger, Christoph

    På jakt efter människorna bakom mynten: Tolkningsmöjligheter inom det numismatiska och historisk-arkeologiska forskningsfältet

    Ingår i Meta, s. 37-52, 2005.

    Open access
  • Kilger, Christoph

    Vad säger egentligen pecks och böjningar?: tankar kring metodiska och teoretiska frågor angående sekundära individuella data och silverhanteringen under vikingatiden

    Ingår i Nordisk Numismatisk Unions Medlemsblad, s. 3-12, 2003.

  • Kilger, Christoph

    The Slavs Yesterday and Today: Different Perspectives on Slavic Ethnicity in German Archaeology

    Ingår i Current Swedish Archaeology, s. 99-114, 1998.

  • Kilger, Christoph

    Vikingatida mynt- och silverfynd ur arkeologiskt-numismatiskt tolkningsperspektiv

    Ingår i Aktuell arkeologi V, s. 63-76, 1996.

  • Kilger, Christoph

    Myntfynd och den vikingatida silverhandeln

    Ingår i Myntningen i Sverige 995-1995, s. 27-42, 1995.